Brynäs IF

Peja: jag köper helt det här argumentet med losermentalitet inom Brynäs (eller vad man nu vill kalla det). Som jag varit inne på är jag inte jättesugen på att ta klivet upp i SHL och fortsätta vara slagpåsen där match efter match. Det kommer ju knappast leda till bättre stämning bland supportrarna heller.

Ser det lite som att Brynäs skulle behöva en ordentlig omstart hur den än ser ut. Bort med alla kompiskontrakt. In med nytt folk som kommer mer eller mindre helt utifrån och bort med alla (spelare/ledare whatever) som inte är med på tåget. Det ska inte vara tal om någon gammal "Brynäsanda" om det innebär losermentalitet. Det ska inte vara några gamla legendarer som går i korridorerna och muttrar och försöker påverka Brynäs sätt att spela. Man ska inte ge en spelare som är mer eller mindre slut, kontrakt bara för att han är en Brynäslegend.

Och missförstå mig rätt, jag vill självklart att vi ska komma upp till SHL igen. Men vill vi göra det på Leksands sätt (anno tidigt 2000 menar jag nu) med legoknektar och kaossäsonger där man åkte hiss mellan ligorna eller vill man göra det mer som Modo som byggt en bra och vad jag ser som hälsosam grund att stå på över flera säsonger för att 7 år senare komma upp till SHL och göra det bra (4 poäng färre än tvåan med 1 match färre spelad)?

Jag har själv inget riktigt svar. Självklart vill man ju att Brynäs ska spela bra som lag här och nu men jag vill ju se någon form av långsiktig och realistisk plan också. Om vi har spelare som inte ens håller för Allsvenskan och om vi blir utmanövrerade/sönderlästa i Allsvenskan, är det då så himla kul att gå upp? Vad säger att något kommer vara annorlunda där utöver att vi kommer ligga i botten jämfört med toppen nu?