Café

Poffa: Rashundar är framavlade för att förädla vissa egenskaper, så kallade "kamphundar" är ju knappast framavlade för att hämta nedskjutna fåglar eller hjälpa blinda över vägen. Så vad kan det då vara för egenskap man förstärkt?

scim: de hundar som avlats fram för att slåss har historiskt sett alltid avlats på att vara aggressiva mot framför allt andra hundar, och att det bara är "pitbullraser" som är aggressiva är en felaktig uppfattning. Taxar är tex aggressiva som f-n, de är framavlade för att ta sig ner i grävlingsgryt och slåss med grävlingar, men om en tax får spelet och ger sig på en människa så blir skadorna oftast minimala så det spelar ingen större roll. En intressant sak värd att notera är förresten också att när det gjordes en statlig utredning om förbud mot vissa raser för ett par år sedan framkom det att det är betydligt många fler som måste uppsöka läkare på grund av hästbett och hästsparkar än pga hundangrepp.

Ett förbud mot vissa raser låter enkelt men skulle i praktiken bli helt tandlöst. De allra flesta av de farliga hundarna är antingen insmugglade till Sverige (gärna med falska papper) eller uppfödda av oseriösa uppfödare som i många fall ändå redan bryter mot så många lagar att en till inte skulle göra någon skillnad.

LL: tillägg: de har avlats fram för att vara aggressiva mot andra hundar men inte mot människor.

mattias - 74:

Vad många frågor. Mitt tips för att bli av med hundrädsla är att skaffa en egen hund. Jag var jätterädd för hundar, inte efter att ha blivit biten när jag var liten utan efter att ha blivit attackerad av glada hundar som ville pussas när jag var liten. Sen jag själv blev med hund har den rädslan försvunnit helt. Du skulle ha fått kunna träffa min rottis, men är man hundrädd hjälper det inte att hon är snäll - för hon är ganska stor och väldigt pussig.

Vad gäller rädsla för pitbulls så tror jag inte att det behöver vara ett jättestort problem för dig, då det finns förhållandevis få pitbulls i Sverige (typ någonstans mellan 500-1000 renrasiga). Pitbulls får nämligen inte registreras i SKK. Det är å andra sidan ett problem, när folk importerar lite vad de vill och avlar lite som de vill. Eller, de största problemen är väl två:

1. Folk som avlar utan att veta vad de håller på med (typ sådana som blandar raser hejvilt och säljer hundar till vem som helst)

2. Folk som köper hund utan att veta vad de håller på med (typ sådana som inte fattar att vissa hundar har vissa egenskaper man inte vill förstärka, eller sådana som skaffar hund just för att de vill ha en hund med de egenskaperna, läs "coola" typer i övre tonåren)

Vad gäller kamphundar så räknas följande raser in där av SKK: American pitbull terrier, American staffordshire bullterrier (a.k.a. amstaff), Bullterrier och Staffordshire bullterrier (även kallad "nanny dog" för att den går så bra ihop med barn och ungdomar). Jag har inte så stor koll på de tre förstnämnda, men alla staffar jag har träffat har varit hur söta och snälla som helst. Man har helt enkelt jobbat på att avla bort deras kamplust. Av de där hundarna är det nog egentligen bara pitbull som faktiskt fortfarande är något "kamphundsproblem", men då mest p.g.a. de två orsaker jag nämnde ovan.

Rottweiler då? Det är ju ingen kamphund, men man läser ganska ofta om rottisar som bitit eller haft ihjäl andra hundar eller människor. Rottisens ursprung är som vakthund, och den har således sådana egenskaper i sig. Vi har uppfostrat vår rottis på samma sätt som vår labbe, och ingen av dem blev farliga hundar. Vissa tror dock att man behöver vara rent ut elak (s.k. hårda metoder) i sin uppfostran av rottis, och då är det klart att det kan bli lite fel. Hunden måste ju kunna lita på sin ägare och inte behöva gå runt och vara nervös. Nervösa eller rädda hundar är farliga hundar.

Läste också någonstans att rottisen är Sveriges femte vanligaste hund, vilket skulle kunna vara en förklaring till varför vi så ofta läser om rottisattacker. En trolig förklaring är också att det ofta rör sig om rottisblandningar. Helt klart är i alla fall att många människor är rädda för rottisar, vilket mest yttrar sig i att de byter sida på gatan när man är ute på hundpromenad och möter dem...och känner man sig otrygg är det såklart en lätt och bra sak att göra.

Eh, vad fan gör vi åt problemen då? Säg det. Att förbjuda vissa raser blir svårt, eftersom det inte bara är en eller två raser som biter. Att förbjuda vissa att äga hund är ju också svårt, även om man borde kunna göra det när det tydligt visat sig att de inte är kapabla till det (men då lär det kunna vara försent). Att förbjuda vissa människor från att bedriva avel vore helt klart ett steg framåt, men det är inte helt lätt. Framförallt finns det väldigt många okunniga människor som vill ha hund och inte har någon koll alls på "de mörka sidorna" av hundaveln. Äh, jag är ledsen, jag har ingen lösning på problemet.

Vad gäller koppeltvång så råder koppeltvång i hela Sverige mellan 1:a mars och 20:e augusti, av hänsyn till alla små djurbebisar ute i skogarna. Det där med koppeltvång är dock inte så enkelt, för det innebär inte (som man skulle kunna tro) att du måste ha koppel på hunden. Om du har sådan lydnad på hunden lös att det är likställt med att ha den kopplad behöver du inte ha koppel. Tyvärr är det, som någon annan redan nämnt, så att väldigt många människor överskattar sin egen förmåga att ha lydnad på hunden. Det händer ganska ofta att man möter lösa hundar som springer fram till en på promenaden samtidigt som husse eller matte står en bit bort och skriker "Nej, fy, kom tillbaka, sådär får du inte göra, hörrudu" - helt utan resultat.

I länken kan du läsa mer om kamphundar, om du vill.

knaskamilla: Jag ifrågasätter din attack mot blandraser. Generellt så borde såna hundar ha en sundare genpol. Det här med raser är det allra mest idiotiska människor hittat på när det gäller hundar, att det finns organisationer som har fortsatt inavel som mål är helt sjukt. SKK är en organisation som främjar degenerering av generna och därmed även i mina ögon indirekt djurplågeri.

knaskamilla:

Bra inlägg, men ditt resonemang har två fundamentala brister:

"Du skulle ha fått kunna träffa min rottis, men är man hundrädd hjälper det inte att hon är snäll - för hon är ganska stor och väldigt pussig."

"Vi har uppfostrat vår rottis på samma sätt som vår labbe, och ingen av dem blev farliga hundar."

Folk har rätt att vara hundrädda, och det är en betydligt mer rationell rädsla än t.ex. flygrädsla. Om man är hundrädd (eller inte för den delen) så vet man inte om en hund som gör en rusning mot dig är "pussig" eller attackerar. En person som inte är väldigt hundvan eller ovanligt lugn i en sådan situation kommer reagera mer eller mindre impulsivt, förmodligen för att försöka försvara sig.

En sådan situation är omöjlig att förutspå och även om du tror att din hund är ofarlig så kan du omöjligt veta hur din hund reagerar i en sådan situation. Jag skulle tippa att majoriteten av de som ägt en sällskapshund som varit inblandad i en incident skulle garantera att hunden inte var farlig innan.

Jag har inte heller någon lösning på det här problemet, men de flesta borde helt enkelt låta bli att skaffa hund. En hund är först och främst ett verktyg för olika ändamål.

Wayne Gresky: Instämmer helt och hållet, blandraser har ofta stabilare psyke än rasrena diton. Förklaringen är lika enkel som självklar, inavel ger oförutsägbara (oftast negativa) konsekvenser.

Wayne Gresky:

Generellt sett kan man ju tänka så, men problemet med blandraser är att folk blandar vad som helst. Jag orkar inte riktigt tänka ut något tydligt exempel just nu, men kanske...en hund som har mycket jakt i sig som är blandad med en hund med mycket vakt. Eller en hund som har kamp i sig blandat med en hund med vakt. Eller en vallhund blandat med kamphund. Eller nå't.

I seriös avel avlar man på hundar med stamtavla där man vet att hundarna är friska och sunda. I blandrasavel avlar man som sagt (oftast) på vad som helst.

scim:

Oh ja, jag har som sagt själv varit hundrädd och förstår verkligen hur det är att vara det. Just därför försöker jag aldrig "tvinga på" folk min hund, även om jag vet att hon är snäll. Jag tror inte att jag skulle låta en hundrädd människa öva på min hund även om den bad mig heller, för den delen. Jag gick iofs den hårda vägen och började med en galen schäfer/rottisblandning, men jag tror att det är smartare att börja med typ...hundar som knappt rör sig och håller alla fyra tassar på marken och tungan i munnen.

Jag kan såklart inte garantera att min hund inte skulle kunna göra illa någon. Sjävklart inte. Hon är ju faktiskt jävligt fjollig och skulle hon bli tillräckligt rädd skulle det säkert kunna bli otrevligt.

knaskamilla:

Du har varit hundrädd i större delen vid liv, och efter några år som hundägare har du blivit så väl bevandrad att du kan förklara hur hundavel fungerar? Min farsa har haft jakthund i hela sitt liv och bland annat varit avelsråd i Svenska Finnstövareföreningen. Han ger en annan bild än den du läst på något forum, och då är stövaren en relativt sund ras.

Problemet med avel är att det är oförutsägbart, du vet inte när en viss genetisk defekt kommer ge en viss verkan. Men det kommer hända.

Rashundar är ett väldigt nytt påfund, för drygt 100 år sedan var alla hundar mer eller mindre blandraser. Vilken tur att människan kom till undsättning, för hundens bästa.

Wayne Gresky:

...det hade iofs inte funnits lika många hundraser som det gör idag om inte folk hade ägnat sig åt mellan raserna-parande, men jag föredrar verkligen att folk med koll och en genomtänkt avelsplan gör sådant framför att vem som helst parar ett par söta (eller "tuffa") hundar och tänker sig tjäna pengar på valparna.

Jag är inte så jätteinsatt i just avel, så jag kan nog inte gå djupare in på detta. Jag misstänker dock att du är ännu mindre insatt, så det är nog ingen förlust.

scim: "större delen av ditt liv", ska det givetvis stå.

knaskamilla: Jag skulle ändå gissa att problemet med blandraser är att dessa vanligtvis uppkommer hos mindre lämpade hundägare.

Hundrädsla kan faktiskt övergå i ren fobi. Jag tycker att hundägare generellt sett är dåliga på att ta hänsyn till detta.

scim:

Svar nej. Men jag har sett tillräckligt för att veta vad som kan hända när folk utan koll bedriver avel. Oförutsägbart? Ja. Men det måste ju ändå vara lättare att förutse vad som kommer att hända om man parar två hundar med ungefär samma psyke än om man parar två hundar med helt skilda egenskaper.

Vad gäller hundars mentalitet så är det med största sannolikhet väldigt få hundar som går i blandrasavel som är mentalbeskrivna, jämfört med de som går i registrerad avel.

Wayne Gresky:

Jag tycker också att hundägare generellt sett är dåliga på att ta hänsyn till hundrädda människor. Men det är väl som folk som har katt, tycker man att de är söta och gulliga djur fattar man inte vilka monster de faktiskt är.

knaskamilla: Hur mäter du ett psyke? Tror du på allvar att du kan kartlägga alla recessiva anlag hos en hund genom något så simpelt som en mentalbeskrivning? Då är du naiv.

knaskamilla: Du kan inte jämföra hundar och katter, det är som att jämföra äpplen och minitomater.

knaskamilla: Jag är skaplig på gendtik och hundhistoria. Däremot usel på nutida avel. Närmare än grannar med avel har jag inte kommit det hela. Jag skulle dock ställa mig oerhört skeptisk till propaganda från SKK. Utan raser inget SKK, de talar alltså i egen sak.

knaskamilla: Katter är också ett problem, iaf när det gäller skadegörelse. Jag har även ett par kattfobiker på jobbet. Dock så går det inte att komma ifrån att jag aldrig hört talas om att någon blivit dödad av en tamkatt.

Metal Guru: Ja, stoppa inaveln hos mänskligheten. Eller vad menade du?

scim:

Men menar du på allvar att det är bättre att blanda hej vilt än att bedriva seriös renrasavel? För blanda amstaff och rottis så får du lättsålda hundar, ska du se.

Ja, hur mäter man ett psyke? Ska man låta bli att mäta det alls, eftersom man inte kan "kartlägga alla recessiva anlag hos en hund" genom att göra det?

Metal Guru:

Jag undrar lite över det också. Människan måste väl också vara inavlad?

knaskamilla: Nu greppar du efter halmstrån, jag har inte påstått något av det du beskriver.

knaskamilla: Kan inte direkt säga att jag är någon expert på området men jag har en kompis som har en pitbull som är så snäll och fin så man knappt kan förstå det. Problemet är som någon skrev att hundrädda människor kan agera på ett sätt som helt plötsligt triggar något hos hunden som man själv på 7 år aldrig sett förut och då tappar man all koll.

Att förbjuda hundraser kommer inte leda någonstans om rasen redan finns i landet. Då kommer folk fortsätta avla på den renrasigt bakom ryggen eller köra olika blandningar som sedan kan användas hur som helst.
Jag tycker pitbull och liknande vovvar är otroligt snygga, men kommer nog aldrig skaffa mig en sådan då jag inte tror att min kunskap i upplydnad är bra nog. Finns väl en otroligt massa förbjudna raser, som inte finns i landet Dogo Argentino är väl en av dem och den verkar vara någorlunda närbesläktad med Pitbull.

Nu är jag inte hundrädd alls utan tycker att det är (h)underbara djur. Men jag blir otroligt irriterad och less på att folk med små hundar låter dem springa lös då de tycker att de är så små så ingen kan bli rädd för dem. Men det är oftast de som springer fram och skäller mest på en i elljusspåret. Om jag varit hundrädd hade jag verkligen gett dem en hyvling.
Jag går inte ens utan koppel med vovven fastän han på träningsbanan lyder fullt ut på handrörelser och pipa.

Wayne Gresky och scim:

Apropå katter. Såklart att man inte kan jämföra hundar och katter. Hundar är ju meningsfulla och katter meningslösa. Jag menar bara att man som hundägare har svårt att förstå hur en hundrädd upplever saker och ting, på samma sätt som kattägare inte verkar fatta att man kan tycka att katter är läskiga djur.

knaskamilla: Om du är bokstavstroende och tror att mänskligheten kommer från Eva och Adam så är det så i väldigt hög grad. I övrigt så är vi nog väldigt blandade, även om inavel självklart kan uppstå även hos människor. Vilket ofta är ett samtalsämne i TIK-boken, av någon anledning.

Relevans, någon?

scim:

Men vad är det du påstår då?

knaskamilla:

"Hundar är ju meningsfulla och katter meningslösa."

Utveckla tack. Personligen skulle jag nog säga att din hund är betydligt mer meningslös än mina föräldrars katt. Om inte din hund fångar råttor dvs.

MorganaLefaey: "Men jag blir otroligt irriterad och less på att folk med små hundar låter dem springa lös då de tycker att de är så små så ingen kan bli rädd för dem."

Amen.

knaskamilla: Att rasrena hundar är något onaturligt som människan skapat för att tillverka verktyg.

scim:

Hunden tvingar ut mig på promenader = jag får motion. Hade jag haft en katt hade den bara...varit (för jag har inga råttor). Fast jag gillar iofs hamstrar, och de är ju också ganska meningslösa (förutom att de är söta och mjuka och roliga att titta på) och kan vara ganska läskiga (om man är rädd för gnagare eller tycker att hamsterbett gör ont).

scim:

Och jag menar att ett problem är att folk avlar på vad som helst utan koll, vilket gör att det finns knasiga hundar här i världen, sådana hundar som kan bli farliga. Du får gärna motbevisa mig.

knaskamilla: Jag tycker inte att en persons dåliga karaktär är anledning nog att skaffa hund. Men jag är rätt övertygad om att det inte är främsta anledningen till att du skaffade hunden heller.

knaskamilla: Varför skulle jag vilja motbevisa dig när du stjäl min poäng?

scim:

Men förlåt då, jag ska låta bli att stjäla poängen om du förklarar dig.

knaskamilla: Bara för att man tror att man har koll betyder det inte att man har det. Varför tror du egentligen att det finns rastypiska defekter? Borde man inte "haft koll" på det?

scim:

Förmodligen för att vissa raser har egenskaper som gör att de får sådana, som att rottisar är stora hundar och därför lättare får höftproblem än vad pyttehundar får. Såvitt jag vet strävar man efter att bli av med rastypiska defekter, man avlar t.ex. inte på sjuka hundar.

Men jag förstår ändå inte, menar du att det är bra att det finns en massa blandrasavel? Känns det okej att folk som bara vill tjäna pengar parar två hundar av olika ras och säljer till tjugoåriga grabbar som vill ha en cool hund?

knaskamilla: Det finns ju blandrasavel där två hundsorter går väldigt bra ihop och därför skapar en frisk och genetiskt sund hund, också. Sådan avel är ju absolut inte negativ. Och det är ju med största säkerhet det som Scim menar.

knaskamilla: Du verkar med blandras mena medvetet framavlad cool mördarhund. Jag trodde att de grova pengarna låg i renrasiga valpar, men du är ju experten. Ett ganska bra sätt att jämföra hur sönderavlad en ras är är väl att jämföra medellivslängd?

Poffa:

Efter en MSN-konversation med scim har jag förstått att han för en helt annan diskussion än den jag gav mig in i. Det Mattias skrev om var farliga hundar, det jag menar är att alldeles för många parar hur som helst och säljer till vem som helst och att det inte är konstigt om det blir fel i sådana fall. Sen kan man ju diskutera stövares höftproblem om man vill det, men det är som sagt en annan diskussion.

Jag är ganska säker på att jag skrev i ett inlägg att blandrasavel där man har en genomtänkt avelsplan inte behöver vara fel, btw.

Wayne Gresky: Nu beror väl medellivslängden på en hund inte enbart på sådant? I allmänhet så lever små hundar mycket längre än stora.

knaskamilla: Har någon diskuterat stövares höftproblem?

Wayne Gresky:

Det verkar vara ganska lätt att kränga blandrasvalpar för typ 8 000. För en renrasig kanske du får 12 000 (lite beroende på vad det är för ras, förstås). Den största skillnaden vad gäller avel på blandras eller renras är att en seriös rasuppfödare lägger ner väldigt mycket tid och pengar på sin avel. Det kostar t.ex. att meritera hundar, det kostar att importera bra avelsdjur etc. Bryr du dig inte kan du ta två hundar du råkar ha hemma, inte betala ngn språngavgift, para och sedan sälja (om du har tur) en massa valpar till överpris. Klart att du har omkostnader även för sådan avel, men förmodligen inte alls lika stora.

Som blandras räknas alla hundar som inte är avkommor efter två renrasiga (registrerade) hundar. Fast jag ska erkänna att jag kallar min hund rottis, trots att jag inte vet vad som finns bakåt i släktledet på hennes mammas sida.

Jag vet inte, är det ett bra sätt att se hur sönderavlad en ras är?

scim:

Nä, men om någon vill så får den. Om någon vill diskutera schäfrars äckliga kroppsbyggnad får de göra det också. Det är dock som sagt en annan diskussion.

knaskamilla: ???

knaskamilla: En mops tror jag är dyrare än så, eller?

knaskamilla: Är väl Schäfern som förändrats så mycket på de flesta ställen att när det dyker upp en schäfer som ser ut som den var tänkt från början så får den urusla betyg på sitt utseende. Har för mig att de var mer grå och helt annorlunda ryggslut vilket en kompis beställt från tyskland. Men den gick inte hem någonstans.

Wayne Gresky:

Jag har ingen aning om vad en mops kostar, jag har en rearottis. Men små hundar är väl i allmänhet dyrare än stora hundar? I alla fall sådana där inne-raser.

knaskamilla: Senaste hundnytt.