Folk påstår att vi har fyra årstider. Vivaldi skrev ett odödligt stycke med detta namn, och det finns hotell världen över som bär detta namn. Men, tänk efter lite. Egentligen finns det bara två årstider. Hockeysäsong, och väntan på nästa hockeysäsong. Något annat finns inte.
Tack och lov, nu är väntan över för denna gången och hockeyabstinensen som hängt som ett mörkt moln över tillvaron är lika bortblåst som Britney Spears är från topplistorna. Tidernas bästa lir står åter på menyn gott folk! Livet berikas och vem bryr sig att höstmörkret kryper närmare? Det här skall bli lika roligt som spännande, men självklart blir det den rejäl portion känslor som finns med i bilden när vi än en gång kastas ut på en känslomässig berg - och dalbana värre än vilken åkattraktion som helst på Gröna Lund. Som den Djurgårdare man är och förblir vet man att känslorna inte kommer att arkiveras under fliken bristvara när hjärtats favoritlag finns på isen. Årets säsong är viktig för Djurgården. Viktigare än på länge. Det är inget att hymla om. De nalkande rubrikerna har jag sedan ett antal månader tillbaka sett framför mig. Djurgården kommer att ha ett antal ”måste” över sig i media. Visst, ingen snack om det. Men vilket lag har inte det? Det finns inte ett lag, tränare, ledare/spelare i Elitserien som inte har pressen på sig. Dessutom, alla ”måste” i tillvaron behöver nödvändigtvis inte vara av ondo. Det går att vända saker åt andra hållet också. I motvind ser man vilka som står upp. I motvind ser man vilka som är redo att bekänna färg, och när mörkret inte är alltför långt borta ser man vilka som är ens riktiga vänner. I takt med olyckkorparnas klagosång växer sig en allt starkare känsla fram att Djurgården just i år kan bli säsongens positiva överraskning i Elitserien. Jag anar att årets upplaga av Djurgården kommer till spel med ett lag där varenda spelare är maximalt motiverad och redo att kämpa som besatta för poängen. Om det så krävs att man måste slita ont åtta kvällar i veckan från seriestarten fram till Valborgsmässoafton.
Hasse Särkijärvi har inför säsongsstarten lovat att laget skall tuffa till sig och vara kaxigare i årets seriespel. Ord som är ljuv musik. Det som gjort Djurgården till landets mest vinstrika förening är ingen slump. Grunden till framgångarna är byggda på stenhårt arbete, mod att gå sin egen väg och en aldrig sinande hunger efter nya segrar. Skönt att veta att tränare Särkijärvi har modet att tidigt peka ut färdriktningen och säga att nu får det vara slut på defensiva glosor och i stället mana styrkorna till kamp i stället. För poängen, för hedern, för Djurgården och för den stolthet som följer med varje gång man drar på sig tröjan med det vackra klubbmärke som väcker så många känslor. Med den inställningen kan det bli en riktigt rolig säsong tillsammans på sköna Hovet. Det finns många bra skäl till att vi som kallar oss Djurgårdare verkligen lever som vi lär och möter upp på Hovet under säsongen och stöttar vårt hjärtas lag!
· · 
Folk påstår att vi har fyra årstider. Vivaldi skrev ett odödligt stycke med detta namn, och det finns hotell världen över som bär detta namn. Men, tänk efter lite. Egentligen finns det bara två årstider. Hockeysäsong, och väntan på nästa hockeysäsong. Något annat finns inte.
Tack och lov, nu är väntan över för denna gången och hockeyabstinensen som hängt som ett mörkt moln över tillvaron är lika bortblåst som Britney Spears är från topplistorna. Tidernas bästa lir står åter på menyn gott folk! Livet berikas och vem bryr sig att höstmörkret kryper närmare? Det här skall bli lika roligt som spännande, men självklart blir det den rejäl portion känslor som finns med i bilden när vi än en gång kastas ut på en känslomässig berg - och dalbana värre än vilken åkattraktion som helst på Gröna Lund. Som den Djurgårdare man är och förblir vet man att känslorna inte kommer att arkiveras under fliken bristvara när hjärtats favoritlag finns på isen. Årets säsong är viktig för Djurgården. Viktigare än på länge. Det är inget att hymla om. De nalkande rubrikerna har jag sedan ett antal månader tillbaka sett framför mig. Djurgården kommer att ha ett antal ”måste” över sig i media. Visst, ingen snack om det. Men vilket lag har inte det? Det finns inte ett lag, tränare, ledare/spelare i Elitserien som inte har pressen på sig. Dessutom, alla ”måste” i tillvaron behöver nödvändigtvis inte vara av ondo. Det går att vända saker åt andra hållet också. I motvind ser man vilka som står upp. I motvind ser man vilka som är redo att bekänna färg, och när mörkret inte är alltför långt borta ser man vilka som är ens riktiga vänner. I takt med olyckkorparnas klagosång växer sig en allt starkare känsla fram att Djurgården just i år kan bli säsongens positiva överraskning i Elitserien. Jag anar att årets upplaga av Djurgården kommer till spel med ett lag där varenda spelare är maximalt motiverad och redo att kämpa som besatta för poängen. Om det så krävs att man måste slita ont åtta kvällar i veckan från seriestarten fram till Valborgsmässoafton.
Hasse Särkijärvi har inför säsongsstarten lovat att laget skall tuffa till sig och vara kaxigare i årets seriespel. Ord som är ljuv musik. Det som gjort Djurgården till landets mest vinstrika förening är ingen slump. Grunden till framgångarna är byggda på stenhårt arbete, mod att gå sin egen väg och en aldrig sinande hunger efter nya segrar. Skönt att veta att tränare Särkijärvi har modet att tidigt peka ut färdriktningen och säga att nu får det vara slut på defensiva glosor och i stället mana styrkorna till kamp i stället. För poängen, för hedern, för Djurgården och för den stolthet som följer med varje gång man drar på sig tröjan med det vackra klubbmärke som väcker så många känslor. Med den inställningen kan det bli en riktigt rolig säsong tillsammans på sköna Hovet. Det finns många bra skäl till att vi som kallar oss Djurgårdare verkligen lever som vi lär och möter upp på Hovet under säsongen och stöttar vårt hjärtas lag!