Petey21: Det borde vara helt omöjligt att ens försöka slå långt om man inte kan stödja riktigt på foten. Jag tror därför att Foppa fått kasta in handduken, även om ingenting är säkert än.
Förhoppningsvis kommer det ett fullfjädrat program i morgon, så man vet när man ska åka dit. Skulle tydligen vara kval 9-12, enligt Patrik Noréus hemsida (se länk).
Poffa: Man lär nog åka ut och kolla men då jag själv är nybörjare så är det inte ens tänkbart att ställa upp själv, det skulle bara bli pinsamt. Frågan är hur det blir med Foppas deltagande, om han nu opererat foten?
Skrev ett långt inlägg om samma upplevelse för mig på hål 15, samt om min runda i söndags, men det lyckades försvinna tack vara att lyckades klicka på någon av dessa j-kla annonser till höger med musplattan!!! :-S
Varför öppnas inte dom i ett eget fönster??? Nu försvann allt, och jag orkar f-n inte skriva om det....
Gidde: Jag tror inte det är det som är problemet. Jag får samma höga fina båge på bollen. Det handlar snarare om att jag tränat upp kroppen till att kunna "spänna upp sig" mer i vridningen. Jag har helt enkelt gjort om svingen rätt rejält i samband med järnslag och därmed har det här "problemet" uppstått.
Jag klagar egentligen mer på det här än vad som är nödvändigt, lösningen är väl snarare att lära sig slå olika långt med klubborna. En "stå på rangen och nöta, nöta, nöta"-sak, helt enkelt.
På tal om något helt annat så måste jag få berätta om det 15:e hålet på Puttom i måndags. Man hade varit allt annat än snäll när man satte hålplacering och teeplacering. Hålet i sig är 165 meter långt i normalfallet. Nu hade man placerat tee längst bak, och nu snackar vi alltså läääängst bak, närmare bestämt 13 meter bakom skylten. Dessutom var flaggplaceringen endast fyra fot från bakkant green, längst upp till höger. Med andra ord spelades hålet från tee till kopp 185-190 meter. Lägg därtill att vi hade rak motvind på ungefär 7 sekundmeter.
En av de som var med och spelade har spelat på banan i 10 år och han sa att det var det längsta han spelat det hålet någonsin. Jag använde min rescue och la den i bakkant green. Något som får räknas som en stor framgång. 4:a-hcp:aren som gick i samma boll slog J4 till framkant green och klagade sedan högljutt på hur fasen de satt hålet som. :)
Poffa: Va olika det kan vara. Jag klarar inte av att låta drivern hänga i luften vid adressering.. då blir det snett. Känns okontrollerat på nåt sätt.
Värmen kanske påverkade längden lite?. Har du kollat loften?.. Jag kollar varje vår och bockar om dom som inte har rätt loft. Speciellt korta järn som man ofta slår hårt ner i backen kan det fela på.
Gidde: Då får jag vara nöjd med mina 180 kvar på nian, då. :-)
Jag slår rätt långt när jag väl får en ren träff, tyvärr kommer de lite för sällan. Slicen som jag hade förra året är dock helt borta nu. Ett litet tips från en scratch-HCP:are var allt som behövdes. Han sa bara, grunda inte drivern innan sving. Pang, rakt som ett rättesnöre.
Tyvärr har jag dock ett annat problem i år. Det kan låta konstigt, men jag slår för långt med järnen. Nu senast så slog jag förbi greenen på tredje hålet på Puttom. 135 meter till mitt green och min J9 har en carry till bakkant green. Eller som på 12:an på Puttom, med sina 110 meter från tee. Jag slog SW till bakkant.
Förra året var det mycket bättre då jag hade LW, SW och PW till perfekta avstånd. 55, 75 och 100 på de tre var perfekt. Nu måste man slå halva slag på de dör avstånden, något som försvårar det hela oerhört.
CC:
Okej, då förstår jag hur du menar. Känslan av ett bra slag är alltid trevlig. För mig räcker det med en skön bollträff. Ni vet, då man inte ens känner bollträffen utan den bara finns där.
Poffa: Hade inte så mkt med antalet meter att göra, utan mer känslan av att flyga bollen hela vägen som då kändes bra. Har man aldrig varit en hardhitter så var det stort.
Håller på och bygger om två greener bla, och så vändes spelordningen får några år sen + att det har röjts upp riktigt rejält de senaste åren. Bort med sly och annat otyg.
Captain Crash: Ettan på Puttom innebär ju "bara" att du gjort en carry på 217 meter. Något som inte känns som en övermäktig uppgift.
Nu brukar jag aldrig använda Drivern där, förutom då man spelar scramble. I vanliga fall är det J5 eller Spoon7 som man tar fram. Som det rullar nu så når man fram till svackan ändå.
Nu har jag inte varit på Timrå sedan 2001, men jag har för mig de har byggt om den. Eller?
Appropå långa drivar och att öka i längd så har man ju haft några hål som måttstockar på bra drives. 1:an på Puttom var en, var man förbi svackan var det en bra drive tex. Nuvarande 10:an på Timrå likaså.. gick man över vattnet så kände man sig stolt. Nu uppskattar jag dock fairwayträff mera än en lång drive. Bäst är ju om man kan kombinera dessa båda, men då kräver iaf jag för mkt. :-)
Poffa: Utslaget kommer att ske från en plats vid flaggstängerna strax bredvid övningsgreenen mot 18:e fairway. Eller för att göra det enkelt. 18:e hål baklänges.
Ja, det är ju inte riktig golf, men det är ju i alla fall här man bör skriva om det. På lördag är det nämligen dags för Longdriving-tävling på Veckefjärden, här i Övik.
Startlistan är rätt imponerande med namn som Mikael Lindblom (rankad 1:a i Europa 2005 och kom 2:a i EM 2006), Johan Tumba, Patrik Andersson (4 Europatourtitlar), Paul Slater (världsrekordhållare på flygfält med 808 meter) och Christian Sterning för att nämna några.
Dessutom kommer Peter Forsberg, Hasse Jonsson, Per Elofsson, André Myhrer och Jens Byggmark att ställa upp. Tävlingen är även öppen för alla och envar att kvala in till.
Blir det bara skapligt väder kommer man åka dit och kolla, är ingen mening att försöka delta, man kommer nog inte vidare från kvalet med 220-250 meter. :-)