Sidan uppdateras nu automatiskt med de nya inlägg som skrivs.
rullis:
På tal om dokumenterat, så har jag lagt in en artikel från Aftonbladet anno 1951 på länktipset. En av många artiklar som skrevs om laget på riksplanet. Även Sven Jerring var nere och gjorde ett radioprogram om klubben
SVEN-ERIK "Putte" JOHANSSON. Spelade i j-landslaget 1952, representerande Stefa.
Stefa existerade som enskild klubb fram t. o. m. 1967. Därefter slog man ihop med Vättersnäs IF och blev därmed Vätterstads IF.
"Men Vätterstad ligger var?"
Ja, var ligger Bäcken eller t. o. m. Fellows om detta nu är en geografifråga ? Annars har de väl heller aldrig uttalats i samband med svenska mästare i ishockey. Husqvarna/Vätterstad har åtminstone gjort det två gånger. Fast det kanske inte är dokumenterat i DIN bok?
Märkligt också att VF plockar till sig spelare från odokumenterade lag när man etablerar sig i högsta serien under början av 60-talet. Tänker närmast på Berndt Lindvall och Rolf Eklöf. Ja det verkar ju annars drälla av dokumenterat starka spelare i närheten, speciellt då ute på Hisingen.
rullis:
Hur kul det är att flytta som junior? De allra flesta juniorer som blivit något här i världen har oftast flyttat någonstans för att utvecklas till bättre hockeyspelare. Du hade ev. kunnat fråga Juha Widing. Han lämnade Gbg 1964 som 17-åring för att lira sin juniorhockey i Nordamerika, trots att det då fanns 6-7 skapliga klubbar på Hisingen?
HV:s juniorer med potential har de senaste åren lånats ut till VIK och Rögle. Tidigare har man även haft liknande avtal med Team Boro, Oskarshamn och Tyringe. Inför nästa säsong jobbas det med att få iväg en hel ungdomsfemma till VIK.
Vadå klassiskt? Har jag påstått det? Var tvungen att titta igenom den här tråden men hittade inga sådana påstående så jag förstår inte varför du drar upp det?
Så Sågdalen och Fellows som senare bildar Mölndals IF är riktigt väl dokumenterade lag, medans Vätterstad och Stefa inte är det? Vet inte riktigt om jag skall skratta eller gråta.
Tyvärr finns det inget småländskt Hall of Fame. Hade det funnits så hade Stefa definitivt platsat där, som den första större klubben i distriktet. Det hade de även gjort om den svenska SM-historien haft ett HHOF. Man hade under 43 år rekordet med den längsta matchen SM:s historia. Fast det var ju förstås innan GAIS ens visste att man kunde åka skridskor.
Äntligen något...(länktips)
Få bara någon jävel stopp på karusellen också, så kan nog det här ordna upp sig :-)
rullis:
Nja, sådär ruskigt nära Elitserien var aldrig Bäcken. Som bäst nådde man kvalserien en gång, säsongen 74/75. Slutade där 3:a. 3 poäng efter HV, men hela 7 poäng efter SSK som vann gruppen och därmed gick upp.
Det där med Chalmers måste vara en skröna. Skulle vilja påstå att de inte ens har spelat en enda säsong i näst högsta serien. Mölndalsklubbarna Fellows och Sågdalen som senare blev Mölndals IF har spelat i näst högsta serien. Förutom VF, GAIS och Bäcken tror jag bara att det funnits ytterligare ett göteborgslag i näst högsta serien, Torbjörn/Brämaregårdens IF, som senare antog namnet Vasa HC. Per Bratås som nämnts tidigare i denna tråd var spelande tränare där.
Har man det inte rätt förspänt ändå i Gbg. Finns väl en hel del klubbar för de spelare som blir över om man räknar in Mölndal och Kungsbacka. På de flesta ställen är det värre än så. De största talangerna skall väl ändå inte placeras närmast geografiskt? Utan i en klubb som är bäst för deras utveckling, spelar väl egentligen mindre roll var den ligger.
6-7 skapliga klubbar på Hisingen? Då har du väl inte lika höga krav som när du skall placera ut "otroligt många bra spelare", som hindras av avdankade spelare i allsvenskan eller div 1?
rullis:
Nej, de flesta är nog inte medvetna om att GAIS en gång i tiden lirade hockey. Snart är det väl 40 år sedan man la ner, sedan var väl de sista 5-6 säsongerna inga höjdare direkt.
Fast är man från Gbg så vet man nog att GAIS var det första laget från staden som nådde högsta serien.
Bäcken hade annars ett rätt kul lag på 70-talet. Uffe Sterner, kanadensiska Bill Heindl och Pierre Laganiére. Tror båda två också representerade Kanada i VM.
Swehockey är alltid en källa för information. Surahammar köar i ettan:
stats.swehockey.se/0405/html/div1/page0004.html
Ingen ny Ronald Pettersson i sikte. Fast Pelle Bäckman kör ju fortfarande. HV:s Ironman, Johan Hult, har också sitt ursprung där.
rullis:
GAIS hann väl inte skapa speciellt mycket hockey-kultur. Tog ju sin Mats ur skolan väl tidigt.
Det är klart att Juha Widing har en klar kultstämpel, men han är väl minst lika mycket fostrad i Grums som Gbg.
Per Bratås, den norske landslagsmannen, representerade också två jönköpingsklubbar under sin tid i Sverige, IK REIF och Vättersnäs.
Gordie Garant var väl halvhyfsad men höll inte alls den klass som många andra nordamerikaner gjorde vid denna tid. Har väl mer stämpeln som råskinn.
Bröderna Adrian? GAIS handlar väldigt lite om egen hockeykultur, däremot passerade en del smått intressanta namn revy. Dessvärre hade väl ingen av dem sitt ursprung hos de grön/svarta.
...porträtterades igår på Rögles officiella hemsida (se länk). Interjuven är dessutom skriven av en tidigare skribent här på HS.
Skåningarna väljer att kalla honom för "Lillen", men hemma är det "Lill-Arne" som gäller.
"Lill-Arne" är i alla kategorier det hetaste silly-season rykte som kretsat kring HV71. Under föreningens 5-6 första säsonger var det alltid en tidsfråga innan frälsaren skulle dyka upp.
-Har du hört vem som är klar för HV?
-Nä!
-Lill-Arne har skrivit på!
-Åh fan, är det sant?
-Javisst, äntligen är det klart.
Tyvärr blev det aldrig så och redan vid 24 års ålder släppte herr Johansson satsningen på fortsatt karriär i den högsta serien, till förmån för en civil dito.
Arne Johansson är än idag den mest effektiva egna produkt som HV-klubbarna fostrade. På 80 matcher i högsta serien noterades han för 82 poäng. Han snittade alltså över en poäng per match.
På Tre Kronors turné i Nordamerika jul/nyår 1967, fick han också den äran att vara med och sänka Sovjet. Kronorna vann med 6-4 och "Lill-Arne" noterades för ett mål. Denna turné kom också att bli Leif "Honken" Holmqvists internationella genombrott.
Efter en säsong fylld av ångest, misslyckanden och tragedi fortsätter historien.
Den här gången är det Mårts som blir utmålad av Expressen (förvånad?) som en "ful gubbe". Liv har tydligen blivit behandlat som Lidl (den tyska lågpriskedjan) behandlar sina anställda.
Ytterligare en groda från kvällspressen?