Leksands IF

ståpäls:
Jag tror på att det blev på pga ohejdad vana.
Men håll med om att det är mer raffinerat på detta viset; tre (eller fyra) poäng försvinner direkt för ES-lagen, och de hamnar i ett kollektivt underläge.

norrland:
visst ironiserade jag litegrann.

De leksingar (och södertäljingar) som känner oro inför stundande kvalserie har fog för sin magkänsla. Om spelarna/coacherna/ledningen/fansen omges av den minsta air av "detta kommer ordna sig för att vi har spelat i världens näst bästa liga, och det har inte dom" så kommer detta ta en ände med förskräckelse.

Lagen underifrån har aldrig haft det så bra som nu, med en helårsserie med de näst bästa lagen i Sverige. Man har haft god matchning under hela året, men har ändå kännt sig hyfsat säkra på en KS-plats, och kunnat bygga långsiktigt i en positiv vinnartrend. Folk har sagt att 'AS-toppmatcher har för lågt tempo, för dåligt spel, de har ingen chans', men sanningen och säga så har många matcher på undre halvan i årets ES haft samma summering; 'man spelar allsvensk hockey'.
Gapet är litet iår. 

Malmö vill tillbaka direkt, medan de övriga bara är hungriga och vill upp. Bofors och Rögle kan ses som chanslösa för avancemang, men om inte annat så har Mora visat att ingenting är omöjligt - så de är inte nöjda med att bara delta, som femte/sjätte laget kunde vara förr i tiden. Och vad gäller Skellefteå så 'finner ibland även en blind höna ett korn'.

SSK och LIF möts i första matchen. Därför kommer inte båda lagen ha tre poäng efter omgång ett. Jag tror att om något ES-lag skulle stå på noll eller en poäng efter omgång två, så blir det AS 2006/07. Situationen är så labil, att vid minsta motgång så kommer kraven på sig själva och från omgivningen att ta överhanden från prestationerna på isen. Vilket gör att jag tror en vikande trend inte kommer brytas i denna Kvalserie.

Nyckelmatch nummer ett för LIF att vinna över SSK, för att vältra över kvalserieångesten till Tälje. Se'n återstår det nio nyckelmatcher till...

Slutligen vill jag gratulera (utan ironi denna gång) till deltagandet i KS.
Detta är den enda äkta serie i Sverige där man spelar på liv och död. Klarar man av det är man i himmelen. Falerar man, men kommer underifrån (och nu räknar jag inte in MIF med ambitioner att bara studsa ett år nere i AS innan nästa serie av ES-år) är det bara att börja om på ny kula, 'bättre lycka nästa gång'.
Men falerar man som en av de tre stora öppnas avgrunden.

Man känner att man lever som supporter under dessa tio omgångar.

Kvalserien är ungefär som att gå All-In i poker, och verkligen satsa All-In; besparingarna, hus, fru, barn och jycke. Vilken spänning, vilken ångest, vilken total koncentration. Bungy-jump. På lina över Niagara. Med huvudet i lejongapet.

Häftigt.
Häftigt att se på som neutral åskådare.
Ännu häftigare att delta i.

Lycka till.

Oroa sig inte, Venne:

Det blir en walk in the park, en piece of cake, en lätt återfångad ES-plats för båda lagen uppifrån. Ert högre tempo, större/bredare/tyngre rutin - och framför allt den impregnerade kulturen kommer ta ut sin rätt från och med omgång ett i KS.

jo'rå, znugge:
man kan komma trea, fyra, femma och sexa. Men de senare tror jag är orealistiska för er del.

mattias - 74:

Hur tänker ni förhålla er till Mästarcupen till sensommaren då?
Har ni lärt er er läxa?