250kg kärlek

Antar att denna blogg kommer handla om två saker i synnerhet. Timrå IK och fiske. Två stora passioner i livet som antagligen följer mig ner i graven.

För er som gillar att fiska kan jag ge ett tips. Prova havsfiske efter öring. Jag bor på Åstön (för er som bor i Sundsvall/Timrå behövs ingen närmare beskrivning), ni andra som är nyfiken får höra av er. Det är sjukt mycket öring, nära land för tillfället. Jag har vuxit upp vid havet och jag kan säga så mycket att jag aldrig sett så mycket fisk i havet.

Tyvärr har jag aldrig sett så mycket säl heller, dags att skjuta av lite om ni frågar mig.

Tips för en lyckad fisketripp ut på Åstön: Pålandsvind, drag som går i blått (har visat sig mest effektivt) och spön som orkar med långa kast. Då kan du bli rejält överaskad. För att höja suget ytterligare en aning: Jag drog 4 öringar på två timmar i fredags (största på nästan 4 kilo), 2 stycken i lördags (ganska små). Idag/Ikväll om vinden avtar får vi se hur fiskelyckan artar sig.

Jag återkommer.

Någon som vet vad min kompis här ovan heter?

Inget fiske idag. Det blåste och blåser på tok för mycket. Nya tag en annan dag. I morrn är det arbetsdag sedan hockey så tidigast tisdag blir det fiske.

Nåväl. Något jag irriterar mig på ibland är dessa ständigt återkommande kommentarerna kring personer som inte kan stava. Alltså jag kan också reagera på ett inlägg som haglar av stavfel. Det är liksom inte snyggt och för mig (som behärskar stavning relativt bra) är det lätt att sucka då man ser ett sådant inlägg. Men, jag blir mer förbannad på dem som måste kommentera. Det finns faktiskt människor som har problem att stava, även kallad dyslektiker. Dessa personer gör nog så gott de kan för att få till det på ett sätt som de anser vara riktig. Jag tycker de ska vara stolta över att de verkligen vågar visa för omvärlden sitt handikapp.

Tänk om fler hade samma stake...

Det finns betydligt värre saker att irritera sig på, än ett fåtal människor som lider av denna åkomma. Det är inte underligt att det finns krig i världen.

Idag blev en person på HS väldigt ledsen efter att ha blivit mer eller mindre idiotförklarad för sin dyslexi.

Det är många funderingar som går runt i mitt huvud. Jag snackar hockey och Timrå IK. Ingen har undgått hur Nubben, tidigare sportchef i Timrå, och Riku Hahl har lämnat föreningen och gått till Frölunda.

Huruvida allt gått sjysst till eller inte går anatgligen att läsa i stjärnorna. Däremot står det var människa fritt att spekulera. Jag tog ställning redan på ett tidigt stadium att Nubben får anses som åtminstone en liten bov i dramat. Även om Hahl har en egen vilja och det faktum att han stod utan kontrakt så blir det lätt att dra en logisk linje mellan dessa två herrar och att detta var något som var klart sedan länge. Bara en sån sak som Hahls slutspel (som var taffligt) gör att jag får känslan av att han redan hade släppt fokus och börjat tänka på sin nya klubb.

Nästa anhalt är Sanny Lindström. Nu ryktas han till Frölunda redan i mitten av Oktober. Trots att Sanny dementerar detta och att han trivs bra i Schweiz, han börjar få ordning på lägenhet och spelet fungerar bra så börjar jag ana ugglor i mossen. Rent logiskt skulle jag bli väldigt förvånad om Sanny först drar till Schweiz för att sedan packa ihop och dra till Frölunda. Göra en sådan sak för att "mörka" alla eventuella konspirationsteorier som skulle florera OM han skulle gå till Frölunda.

Det mest logiska är att Sanny fortsätter i Schweiz så länge som allt fungerar väl. Om det däremot skulle gå grus i maskineriet förstår jag om han tittar på andra möjligheter. Då måste väl Timrå vara ett minst lika gångbart alternativ som Frölunda? Om nu Timrå tycker att Sanny skulle passa in i årets trupp vill säga.

Allt är inte logiskt i den här världen. Vad gäller Sanny kan allt hända. Men, jag skulle bli mäkta förvånad om han drar till Frölunda redan i Oktober. Och en sak är då säker. Mina positiva känslor för Nubben naggas ytterligare i kanten. Vet inte ens om jag vill känna mig vid honom i så fall.

Den som lever få se.