250kg kärlek

Jag blir så less. Less på människor som förstör för andra. I mitt senaste inlägg tog jag upp det "fusk" som bl.a. skett i Landösjön. Fiskare som tar för många fiskar, eller för små.
I dagens lokaltidning står att läsa om ytterligare en avart människor, nämligen de som står långt upp vid Bergeforsens laxodling och rycker fast stor fisk. Om det är för att sälja eller för att visa upp sin trofé för släkt, vänner och kompisar står skrivet i stjärnorna. Men en sak är klar: oavsett motiv så är alla totalt idiotiska. Jävla sätt, helt enkelt.

Artikeln (tyvärr en av massor) finns på länken http://st.nu/start/timra/1.1331632 . Jag var personligen där då polisen ertappade dessa "idioter". Dessa ryckte på axlarna efter att ha klippt linan och liksom visslade som om inget hade hänt. Det jag såg innan polisen kom dit var något helt annat. Trekrokar som var ca 10 cm bred satt på linan. Trekrokarna kastade ut och sedan så rycktes de in. Jag vet inte hur många laxar dessa personer bärgade innan polisen kom men jag skulle tro att ett tiotal landades. Dessvärre skulle jag tro att kanske 20-30 andra laxar råkade ut för trekroken och blev allvarligt skadad. Dessa fiskar går fortfarande i älven till dess att fisken blir så svag att den inte orkar leva längre.

Personligen funderar jag på om inte UDN-sjukan (en sjukdom som härjar i Indalsälven där fisken råkar ut för någon typ av svampsjukdom som i värsta fall leder till att fisken får ett hål rakt igenom kroppen) har uppkommit just p.g.a. dessa ryckfiskare som härjar i älven.

Tills vidare tycker jag att man ska förbjuda all typ av fiske 1000 meter nedanför kraftverket så att fisken i lugn och ro får uträtta det den simmade dit för. Vi människor klarar inte av att hantera vissa situationer, t.ex. att se så mycket grov fisk stå och trängas uppe vid dammluckorna.

Som sagt: vad driver den entusiastiska fiskaren? Jag tyar icke längre.