Som alltid när det går trögt, så står radikalerna längst upp på barrikaderna medans dom på marken kokar tjära och förbereder fjädrarna. Offensiva förstärkningar är också en utbredd åsikt i de breda lagren. Timrå skall ju stå för en offensiv och fartfylld hockey. Det är väl något man blivit kända för och är väl också en uttalad målsättning från klubben själva liksom deras supportrar.
Själv upplever jag något helt annat efter de tre TIK-matcher jag sett på burken denna säsong. Det nya "Ängsliga Timrå", som bara mellan varven uppvisar något av sitt offensiva förflutna.
Varför blir det så här? Timrå, 09/10, känns som klubben med dubbla budskap. Linkan säger en sak, Challe en annan. Medialt hamnar Linkans listor av genren vill ha/ville vi inte ha i fokus på sportsidorna. Borde man inte behålla sådant för sig själv? Vilka spelare lockas att komma till Timrå, när man sedan kan komma att chavotteras på "ville vi inte ha-listan". Och vilka spelare känner just nu ingen större harmoni över att möjligen hamna på denna lista till nästa säsong. Samtidigt har klubben i år en inskriven målsättning att ta SM-guld.
Visst är det förvirrande? Förvirrat känns det också på rinken med jämna mellanrum. Vilken roll har du? Och vilken roll har jag? Att spela en fröjdig offensiv hockey kräver i min bok att man först och främst uppvisar en stabil och trygg defensiv. Stabil och trygg defensiv är inget som jag förknippar TIK med just nu.
Nya "Ängsliga Timrå" skulle till en viss del kunna ha sin bakgrund i årets målvaktsval. Lindbäck-Åkerlund är fräscht och ungt, men åh vilken chansning det är. Här finns ju inte garantier för någonting. Detta hade säkert varit mycket bättre om TIK vann åtminstone varannan match. Nu är det inte så och ett allt för stort ansvar hamnar på tämligen oprövade förstemålvakter när det gäller att göra felfria insatser i allt för många måste-matcher. Och vem står pall om det nu till och med skulle gå så illa som Kvalserien?
Framför detta orutinerade målvaktspar har vi en backbesättning som till stora delar är lika unga och oerfarna. Detta ger ett slags moment 22. Målvakter som inte känner sig trygga med backarna och backar som inte heller har tillräckligt förtroende för sina målvakter.
Även på anfallssidan hittar man större defensiva brister, jämfört med fjolåret. Hur har man egentligen ersatt Bagarn? Sveriges kanske bästa defensiva center och absolut topp 3. Som kanske också tillhör topp 5 när det gäller bp. Topp 5 bland bp-spelarna kanske också Oscar "Ville vi inte ha" Sundh kvalar in? Inledningsvis så tror jag inte dessa spelare betytt så ofantligt mycket för det läge som Timrå befinner sig i nu. Men sett över 55 omgångar så det mycket värdefull kvalite som gått förlorad.
Caslava är på väg in. Är han den utpräglat defensiva back som han har rykte om sig så kan det innebära ett smärre lyft på både målvaktssidan som backsidan. Frågan är väl om man inte hade behövt haft ytterligare en back med utpräglade defensiva kvaliteer. Fast dessa är verkligen bristvara nuförtiden. Det är fan lättare att hitta högerfattade pp-genier numer och dom växer knappast på träd de heller.
Corso och Sonnenberg är tvåvägsspelare av klass. Prioriterar dessa det defensiva arbetet kan nog Timrå lyfta i tabellen och även hitta tillbaka till en offensivare hockey med tiden, när det finns en tydligare balans och trygghet i laget.
Världens holabaloo i TIK:s gb på HS just nu.
Som alltid när det går trögt, så står radikalerna längst upp på barrikaderna medans dom på marken kokar tjära och förbereder fjädrarna. Offensiva förstärkningar är också en utbredd åsikt i de breda lagren. Timrå skall ju stå för en offensiv och fartfylld hockey. Det är väl något man blivit kända för och är väl också en uttalad målsättning från klubben själva liksom deras supportrar.
Själv upplever jag något helt annat efter de tre TIK-matcher jag sett på burken denna säsong. Det nya "Ängsliga Timrå", som bara mellan varven uppvisar något av sitt offensiva förflutna.
Varför blir det så här? Timrå, 09/10, känns som klubben med dubbla budskap. Linkan säger en sak, Challe en annan. Medialt hamnar Linkans listor av genren vill ha/ville vi inte ha i fokus på sportsidorna. Borde man inte behålla sådant för sig själv? Vilka spelare lockas att komma till Timrå, när man sedan kan komma att chavotteras på "ville vi inte ha-listan". Och vilka spelare känner just nu ingen större harmoni över att möjligen hamna på denna lista till nästa säsong. Samtidigt har klubben i år en inskriven målsättning att ta SM-guld.
Visst är det förvirrande? Förvirrat känns det också på rinken med jämna mellanrum. Vilken roll har du? Och vilken roll har jag? Att spela en fröjdig offensiv hockey kräver i min bok att man först och främst uppvisar en stabil och trygg defensiv. Stabil och trygg defensiv är inget som jag förknippar TIK med just nu.
Nya "Ängsliga Timrå" skulle till en viss del kunna ha sin bakgrund i årets målvaktsval. Lindbäck-Åkerlund är fräscht och ungt, men åh vilken chansning det är. Här finns ju inte garantier för någonting. Detta hade säkert varit mycket bättre om TIK vann åtminstone varannan match. Nu är det inte så och ett allt för stort ansvar hamnar på tämligen oprövade förstemålvakter när det gäller att göra felfria insatser i allt för många måste-matcher. Och vem står pall om det nu till och med skulle gå så illa som Kvalserien?
Framför detta orutinerade målvaktspar har vi en backbesättning som till stora delar är lika unga och oerfarna. Detta ger ett slags moment 22. Målvakter som inte känner sig trygga med backarna och backar som inte heller har tillräckligt förtroende för sina målvakter.
Även på anfallssidan hittar man större defensiva brister, jämfört med fjolåret. Hur har man egentligen ersatt Bagarn? Sveriges kanske bästa defensiva center och absolut topp 3. Som kanske också tillhör topp 5 när det gäller bp. Topp 5 bland bp-spelarna kanske också Oscar "Ville vi inte ha" Sundh kvalar in? Inledningsvis så tror jag inte dessa spelare betytt så ofantligt mycket för det läge som Timrå befinner sig i nu. Men sett över 55 omgångar så det mycket värdefull kvalite som gått förlorad.
Caslava är på väg in. Är han den utpräglat defensiva back som han har rykte om sig så kan det innebära ett smärre lyft på både målvaktssidan som backsidan. Frågan är väl om man inte hade behövt haft ytterligare en back med utpräglade defensiva kvaliteer. Fast dessa är verkligen bristvara nuförtiden. Det är fan lättare att hitta högerfattade pp-genier numer och dom växer knappast på träd de heller.
Corso och Sonnenberg är tvåvägsspelare av klass. Prioriterar dessa det defensiva arbetet kan nog Timrå lyfta i tabellen och även hitta tillbaka till en offensivare hockey med tiden, när det finns en tydligare balans och trygghet i laget.