De Fyra Stora...
...får väl anses vara ett vedertaget begrepp år 2009. De allra flesta med någolunda intresse för sporten vet vad som åsyftas.
Det handlar om FBK, Frölunda, HV71 och LHC. Lag med relativa framgångar och stor potential under 2000-talets första decennium. Ett litet undantag har vi ju här med då det gäller FBK. Laget är sedan tidigare oerhört framgångsrikt och blir i ett ES-perspektiv helt outstanding under seriens snart 35-åriga historia.
Men att tillhöra DFS är inte odelat positvt. Det finns även något svart och solkigt över detta fenomen. DFS är de som "leder" svensk hockey in i en oviss framtid. DFS segregerar svensk hockey på ett knappast förtjänstfullt sätt. Detta beroende på en ekonomi som gör att övriga lag får äta smulorna från de besuttnas bord. Det handlar inte längre om "rena" sportsliga framgångar, utan mer om ekonomiska muskler. Att tre av lagen i DFS inte heller kan ses som "anrika" gör inte situationen roligare och befäster ju dessutom den ekonomiska aspekten.
Kontentan av det hela gör att det idag finns en utbredd åsikt, att DFS förstör svensk hockey. Att man dessutom inte heller längre anses nöja sig med ES matbord har lett till ramaskri i större delar av nationen. Det finns till och med breda lager som anser att svensk hockey skulle gynnas av DFS:s urträde.
Idag är det mycket mer förtjänstfullt att tillhöra de anrika lagen. Anrika lag med större framgångar och som det pratas om även idag är Djurgården, Brynäs och Leksand. Denna trio prenumererade på 19 av de 20 SM-tecken som delades ut mellan 1958 och 1977 (20 säsonger) Enda gången som trions segerparad omintetgjorde var när Värsta Köplustan la krokben 1965.
Två decennier av innovativa kullerbyttor förde svensk hockey från hobbystadiet till porten till semi-pro. Internationellt blev vi ett aktat namn på världskartan, samt den största exportören av NHL-spelare utanför Nordamerika. Och ja, som sagt, den tidens guldglans pratas det brett om...än idag.
Under DFS allra första decennium som stormakt i svensk hockey vann 5 lag SM-guld. Ett av DFS:s lag vann inget och så sent som för två år sedan snuvade MoDo kvartetten på konfekten.
Sådär ja, det var bara lite av mitt perspektiv på hela perspektivet :-)
· 
Kommentarer
DIF, BIF och LIF är intressanta som fenomen. De har en stor plattform av anhängare som kan vara inne på andra och tredje generationen eller mer utanför sitt lokala upptagningsområde som en följd av storhetsåren. FBK har segrat sig till samma sak med början på 80-talet. HV har färre fans utanför Småland och LHC sannolikt riktigt få utan annan koppling till Östergötland.
När det gäller huruvida DFS (eller SBV som jag kallar dem) förstör svensk hockey så är min bild att kritiken gått ut på planerna att överge elitserien och sätta stopp i svensk ishockeys motor. Har man varit med ett tag vet man att det över tiden varierar vem som har pengar och vem som inte har det. Nyss var DIF och MIF stormakterna. För inte länge sedan fick klubbledningen i Frölunda fängelsestraff för sitt fiffel när det var tomt i plånboken.
Jag tycker det är ett sundhetstecken att det går att vinna guld och ha en ekonomi i balans. Som en jämförelse kan man ta Björklöven som lånade ihop till sitt guld -87 och fortfarande inte betalat notan. Historiskt har alla mästarlag kämpat med ekonomin någon eller några gånger därefter. Det kommer HV också att få göra någon gång inom de närmaste tio åren. Du skriver "första decenniet". Det kommer inte att vara samma fyra lag som har bäst organisation om tio år som 2009, det fattar vem som helst.
Frölunda köpte sig till ett SM-guld 1965. FBK:s första kom 1981. Tror inte det är speciellt anrikt ännu i de flestas böcker :-)
Sportsliga framgångar med små medel kommer fortfarande att slå undan benen på större ekonomier. Så jag tror som du att vi sett en eller flera rokader innan 2020.
SBV?
– En Nordic Conference som i startskedet består av tio–tolv lag är vad vi ser framför oss."
www.aftonbladet.se/sportbladet/hockeybladet/sverige/elitserien/article5185963.ab
Det var innan finnarna sköt drömmarna om en gemensam utbrytning från de nationella ligorna i sank på kort sikt. I efterhand kanske det går att rationalisera med att allt var ett förhandlingsutspel om TV-pengar.
Artikeln belyser NT-utredningen som ännu idag inte kommit till ett slutbetänkande och som därefter skall diskuteras av samtliga lag i SHL.
Så här sa Tommy Fritz vid ungefär samma tidpunkt:
www.hv71.se/Nyheter/For-svensk-hockeys-basta/
Annars finns det numera facit eftersom det råder vapenvila inom SHL. Konsekvenserna av tuppfäktningen blev att det är möjligt för alla lag att säga upp rådande TV-avtal med ett års uppsägningstid. I och med detta är också alla lag förbundna att deltaga i ES till och med 10/11.
Om och när det kommer till förändringar i seriesystemet så kommer det vara betydligt fler än 5 lag som deltager. Jag såg för ett tag sedan ett riktigt intressant förslag som dessutom breddar "eliten" i svensk hockey. Det hela kommer att bygga på differentierade TV-intäkter och den möjligheten finns ju inom en snar framtid.
SBV= Störst, Bäst, Vackrast? :-)
Du påstår alltså på fullt allvar att HV71:s ordförande och vissa men inte alla ledande befattningshavare i de andra fyra klubbarna INTE strävade mot att bryta sig ur elitserien och istället permanenta en nordisk/europeisk liga med sig själv som deltagare? Du påstår på fullt allvar att allt bara var förhandlingstaktik avseende TV-pengar? Hohohohoho. För övrigt är VM i Stockholm 1958 bara ett påhitt. www.konspiration58.com/default.php
Akronymen var annars uttolkat på pricken, du kanske läste mina två enda HS-bloggar som behandlar ämnet.
Knäckfrågan var ju att inte alla lag ville skriva på ett nytt 5-årigt TV-avtal, vilket renderade i vissa "utbrytarhot". Kanske bland annat Fricks höftskott har en bakgrund i det?
Nu blev det inget nytt 5-årigt avtal av den gamla sorten. Istället är det upp till varje lag att kunna säga upp avtalet med ett års varsel. Varför nöjde man sig med det om "utbrytning" stod högst upp på agendan?
Finnarna lackade ur för att de svenska lagen skrev på ett nytt TV-avtal. Dom är betydligt hetare på gröten och behöver dom interkontinentala mötena betydligt mer än oss. Därför hoppade de av NT EFTER att TV-avtalet var påskrivet.
Så taktik är väl något som ligger obehagligt nära sanningen. Nu finns möjligheten att starta egna produktionsbolag inom en snar framtid. De flesta lag omsätter idag mellan 100-140 miljoner, men uppvisar i bästa fall resultat på endast någon eller några miljoner. I framtiden kommer den största potentialen till högre netto att ligga i just TV-rättigheterna...som klubbarna nu själva har fått chansen att förvalta.
Men eftersom Ros säger det, så är det väl inte sant.
blogg.aftonbladet.se/hockeybloggen/2009/08/hv71-goes-cribb