klm

Såg bara första delen av säsongen live - fram till juluppehållet. Sen dess har rätt mycket hänt när det gäller Timrås formationer på isen. Kan nån vänlig själ ge lite kommentarer kring hur det sett ut med de nya femmorna...

Har också plockat ner statistiken för respektive femma:

1:a femman 56 mål, 89 ass, 254 min, snitt: +12
Styf 47 8 9 17 112 +6
Koskinen 50 2 16 18 52 +3
Nordgren 47 20 23 43 40 +17
Krykov 50 11 27 38 36 +21
Carlsson 46 15 14 29 24 +13

2:a femman 45 mål, 58 ass, 308 min, snitt: +3
Rajamäki 47 7 7 14 48 +1
Lindman 50 6 14 20 91 -3
Matthiasson 50 18 12 30 28 +2
Lind 35 9 18 27 34 +15
Sjögren 39 5 7 12 107 -1

3:e femman 28 mål, 45 ass, 115 min, snitt: +2
Casselståhl 48 5 3 8 24 +10
Jindrich 37 1 2 3 22 +11
Söderström 44 5 10 15 6 +4
Koivunen 47 4 21 25 8 -7
Hallin 49 13 9 22 55 -8

4:e femman 26 mål, 23 ass, 151 min, snitt: +3
Halvardsson 49 3 2 5 6 +4
Lindström 39 1 1 2 81 +1
Åkerblom 45 7 10 17 26 +7
Eriksson 50 4 4 8 22 0
Wallenberg 48 11 6 17 16 +5

Hansson 14 0 1 1 2 -1

Vet inte riktigt vad jag ska tycka själv, men visst är Janne Bengtssons (SvD) krönika intressant. Hur många importer kan Färjestad ha och fortfarande vara värmländska vargar?

"Färjestad, Hannes Hyvönen inkluderad, nu hela tio utländska spelare. [..] Säsongen 1996-97 fick AIK massor av kritik för sina elva importer. Nu är det dags att kritisera Färjestad som i dag är i farlig närhet av AIK:s bottenrekord. Och det i en tid när allt fler hockeybedömare, supportrar och debattörer kräver ett stopp för den invandring som allvarligt skadar tillväxten inom svensk hockey."

Läs hela krönikan i länken nedan

Har senaste veckorna haft möjligheten att följa NHL på Canal+ på nätterna och försökt se så mycket som möjligt. Under hösten följde jag Timrå i elitserien och kan därför försöka jämföra hur regelverket används här hemma och där borta i "stora stygga" NHL.

Frapperande nog känns det som att det på många sätt är justare spel i NHL. Visst, fortfarande är de rent vansinniga slagsmål i var och varannan match därborta, och visst svingas det nog både en och annan klubba när domare och tv-kameror tittar bort. Men ändå.

Ofta ser man spelare som kan åka igenom en hel zon utan att få en klubba uppstucken under armen, nåt som man nästan aldrig ser här hemma.

NHL har betonat att lirarna ska få synas mer i matcherna och det verkar ge resultat. Frågan är om inte det är dags i Sverige också? Riktiga, hårda och regelrätta tacklingar tycker jag är helt OK. Men alla hakningar, onödiga fasthållningar och liknande borde herrarna Rådbjer och kompani vara mycket hårdare på.

För hur ofta är det inte man ser en spelare komma fri med målvakten i elitserien, få en rejäl slashing över armen, avsluta halvdant, och sedan ser domaren vinka wash-out?

Då ser jag hellre fler utvisningar, mer plats för lirarna, och fler regelrätta tacklingar..! Det är dags för en diskussion om det här tycker jag. Kan NHL kan väl elitserien?

Hur gick det för den gamla ryska krigaren?

Fokin i Malmö - känns jävligt konstigt. Borde väl vara given som tränare inom Färjestads ungdomsorganisation när han lägger av.

Gårdagens insats: tillsammans med Peter "Aldrig för gammal, men alltid lika seg" Andersson bildade han knappast elitseriens vassaste backpar. Var inne på ett par mål bakåt enligt bilderna på hockeykväll, nån som har en mer helhetlig bild?

Vet inte om jag har missat den här debatten. Men vart tog egentligen discokulan vägen. Det var ju ett oerhört fall framåt att ta tillbaka den gamla entrén - stort att TIK-ledningen - men discokulan borde nån leta fram ur gömmorna. Och glöm inte - den ska rotera i motsatt håll mot spelarna, då blir det den där grymma fartkänslan.

Synd f.ö. att Igor stack. Hans spelstil var precis sån som TIK behöver. Rak, enkel och efter förmåga...

Jag vet inte om det bara är jag som tycker det, men nog fan var det häftigare entré på isen i fjol. Lite stroboskop och en örn i all ära (eller var det en laxkäft?), men visst var det både snyggare och värdigare i fjol när laget snurrade runt Strimmorna...
Ta tillbaka det konceptet!

Klockan är sedan länge passerad tolv.
Dopparedagen är här med andra ord.
Får jag önska mig en enda julklapp så får det bli att årets säsong toppar fjolårets. En slutspelsplats av tomten, och mina ögon kommer tindra efter julklappsutdelningen.
Med Zäta som Benjamin Syrsa och Peo Larsson som Arne Weise, då är min julafton gjord...

Vi syns i morrn. Hoppas tomten kommer!