Mathias Vapper

Att såga det lag jag älskar gör jag inte och kommer aldrig att göra. Det är spelarna som bär den stolta skölden som ska skämmas och sparkas(den största delen iaf). Att det nu efter denna mardröm hoppas på att andra ska ordna resultat låter helt patetiskt. Djurgården skulle inte ta dom orden i sin mun ens. Dom gick in i kvalserien som storfavouriter(presic som dom gick in i Elitserien denna säsong som storfavouriter) och vek ner sig.

Finns ingen stolthet i laget, finns ingen "jävlaranamma" faktum är väl att det mesta saknas. Djurgården i kvalserien är som ett helt nytt lag. Det är som att dom glömt hur man spelar bra hockey. Satt och tänkte tillbaka på brynäsmatchen på Hovet tidigare den här säsongen. Djurgården klev ut, tända till 1000% och avgjorde matchen på 10 minuter. Ord och inga visor, pang på, äga och regera. Denna match är för övrigt den bästa som jag sett Djurgården göra den här säsongen.

Vad som har hänt sen Djurgården hamnade i kvalserien är ju en gåta minst sagt. Dom spelar som att dom är bakfulla amatörer som latchar hockey med några polare på "allmänhetens åkning". Lite "va kul det är med hockey faktiskt, vi lullar runt lite och sen tar vi ett par pilsner på det här va grabbar"?

Dom tar inte hockeyn och laget seriöst längre känns det som. Är så trött på allt skitsnack om hur dom ska snacka efter matchen och förklara hit och dit. Djurgården känns lite som ett mögligt hus som ska säljas, man målar om fasaden och hoppas att köparen inte går in i huset och märker hur illa det är.

Det är bara att acceptera och inse fakta. Det blir allsvenskan för mitt älskade Djurgården nästa säsong. Kan inte se hur det ska kunna sluta på något annat sätt.

Storstädning i klubben(inte bara i truppen) börja om på ny kula och ta allsvenskan som en säsong att bygga om, riva ner det gamla som man försökt reparera och bygga nytt och stabilt från grunden. Unga hungriga spelare som brinner för klubben och som vill spela och offra sig för klubben och inte för feta lönecheckar.

Ett ungt och hungrigt Djurgården som spelar en attraktiv och fartfylld hockey med fart och frenesi och kamp. Ett lag som vill vinna till varje pris och som känner stolthet att bära Djurgårdströjan och viljan att göra Djurgården till den stora mäktiga klubb vi en gång var.

Vi är fortfarande Mesta Mästarna, det kan ingen ta ifrån oss, men det var länge sedan vi vann ett sm-guld nu. Det är dags att glömma det som varit och se framåt och vilja vinna, vilja vara bäst och framför allt känna stoltheten att vara en spelare i Sveriges vackraste och mäktigaste hockeyförening.

Det är som det är nu och att Djurgården ska klara av att kvala sig kvar i Elitserien ser jag som uteslutet efter att ha sett dagens match.

Ge Challe tiden nu att bygga nytt och ta upp Djurgården till Elitserien igen och se detta som ett projekt med målsättning att vinna sm-guld inom en 5-års period. Djurgården går inte under, Djurgården försvinner inte.

Vi kommer föralltid vara Sveriges vackraste förening, vi må kanske inte spela i högsta ligan nästa år, men vi kommer igen. Vi ger oss Aldrig, vi reser oss Alltid!

Kärlek. Stolthet. Ära. Passion. Tradition.

Stockholms Stolthet.

Alltid Oavsett, Förevigt Djurgården!