Mathias Vapper

Djurgården i hockeyallsvenskan har inte kännts helt otänkbart redan innan de trillade ur Elitserien och in i Kvalserien, och nu är det ett faktum. Men det började långt tidigare.

Allt tjat om vilka storfavouriter Djurgården var till att vinna sm-guld börjar kännas tjatigt nu. Visst, denna säsong har varit bedrövlig och detta slut är väl ändå kvittot på hur allting bara gått fel hela säsongen.

Jag tycker det kändes redan när säsongen startade, vinst varannan match och sedan några förluster och sedan tillbaka till "varannan vinst" syndromet.

När sen Marcus Nilson blev sjuk och Jimmie Ölvestad och Daniel Tjärnkvist blev skadade så började man ju se vartåt det barkade. Ängsligt spel utan fart och utan ledare och Hardy som lojt och ointtreserad bara stod och tittade på.

Ut med Hardy och inte med Tony Zabel. Tony vem?! En tränare i det egna ledet som man aldrig tidigare hört talas om. Ny tränare=ny energi??
Ehhhh, nej.

Förlust efter förlust inkasserades och tro på något sm-guld kändes ju ganska avlägsen men det kändes ju endå som att en slutspelsplats borde det ju åt minstone bli.

Kvitto efter 55 omgångar: K.V.A.L.S.E.R.I.E.N!

Innan kändes det lite småspännande och Challe kom in dom huvudtränare och kvalspel skulle bli Djurgårdens eget lilla "slutspel". Inför kändes det spännande och tankarna gick, iaf hos mig, vilket lag skulle följa med Djurgården till Elitserien. Rögle eller Leksand?

Man kan ju nu med fasit i hand fråga sig vilka som bär hundhuvet för detta praktfiasko?

Titta på truppen och tänk, vem fattas? Va faan, Djurgården hade ju för helvete ett guldlag. Bra mix av gammalt och ungt. Idiotisk att sparka "bom-bom" utan att ta in en ersättare. (Jag gillade aldrig bombom och tycker inte det var fel att göra sig av med honom) Men någon ersättare borde ju ha tagits in FÖRST innan man sparkade ut bombom.

Ölvestad skadas likaså Daniel Tjärnkvist och vad händer direkt? Försvaret liknar ett juniorförsvar, orolligt och ängsligt utan någon ledare, någon att falla tillbaka på som backar upp och ser till att försvaret hålls uppe.

Framåt, ingen ölvestad och anfallet blev katastrof. Ingen fart för 5 öre! Inget jävlar anamma och inget fysiskt spel. Djurgården spelade som om de inte visste hur anfall gick till.

Ja det går ju att fortsätta men det känns som att det är vad som hände i stora drag.

Så nu när det är som det är, vad göra. Rensning i spelartruppen blir det ju iaf men jag hoppas att de gamla trotjänarna stannar och ger en stabil grund att bygga nytt på. Jag tänker då på Ölvestad, Fimpen och Ottosson framför allt. + Marcus Nilson (hoppas han inte bara är pengakåt). Detta är ju fundamentet och utifrån det så får Challe bygga vidare.

Ser väldigt gärna att Celin och Kempe stannar. Ska bli spännande och se vad som finns i de egna leden.

Det gäller att se möjligheterna att bygga nytt, bygga ett L.A.G med en känsla för klubben och som alla kämpar för varandra. Våga satsa vidare på egna unga talanger och hitta balansen mellan ungt och gammalt. Unga kaxiga spelare som bara kör på och visar jävlar anamma och vill vinna till vaje pris. 

Djurgården kommer tillbaka! jag hoppas verkligen att detta faktum att DIF nu spelar i Allsvenskan nästa år kan göra Djurgården lite ödmjukare och tona ner snacket om "mesta mästarna" och alla titlar man vunnit genom åren. Faktum är ju att det är över 10 år sen senast så att vara lite ödmjuk nu känns ju som ett måste.

D.I.F - Stockholms Stolthet
Evig passion
Alltid Oavsett - Förevigt Djurgården