Martin Sonnenberg
Liksom många andra Timrå-supportrar har jag på senare tid spekulerat en hel del i nästa säsongs trupp och framtida kedjeformationer. Och hur jag än har vridit och vänt på formationsmöjligheterna har jag aldrig hittat en tillfredsställande plats åt Martin Sonnenberg.
Vissa har kallat honom den nye "Sherrifen", med en nostalgisk Manderville-glimit i ögonvrån. Själv väljer jag - i risk för att bli närapå lynchad - att kalla honom för truppens mest framstående överskottsspelare.
Jag vill emellertid inte påstå att Sonnenberg skulle vara fullkomligt värdelös. Hans första matcher med laget var bra, och han tillförde viktig moral och energi i ett läge när det behövdes som mest. Och det dröjde inte länge förrän Linkan gav honom ett kontraktsförslag till nästa säsong, ett kontrakt som snabbt accepterades.
Frågan är om kontraktserbjudandet verkligen var så noga övervägt, eller om det i handlade om ett euforiskt agerande, utan större eftertanke. För Sonnenbergs hjältegloria kom att falna alltför fort.
Bara några matcher senare stod det klart att han, i Challes ögon, inte var tillräckligt bra för den centermantel han värvades för att axla. Istället fick han finna sig i spel på kanterna, i konkurrens med unga talanger, och etablerade klasspelare.
Om Sonnenberg inte ansågs duglig som center den gångna säsongen, förefaller det föga troligt att åsikten kommer att ändras till nästa säsong.
Vad är då Sonnenberg?
Jo, i mina ögon en överskottsspelare. Han har inte de offensiva kvalitéerna som behövs för spel i första- eller andrakedjan. Dessutom finns där redan spelare som Hynning, Pärssinen, Pääjärvi, troligen Tenkrat, samt ett ännu icke namngivet nyförvärv. Då återstår två alternativ, tredje- och fjärdekedjan, och visst i dagsläget ryms han i någon av de formationerna, men det kommer troligen att ändras.
Om Sundh och Axelsson blir kvar, vilket jag hoppas innerligt att de blir, och därtill ryktet om en återkomst i den rödvita dräkten för Crippe stämmer, då ser jag inte något behov av Sonnenberg, annat som breddspelare vill säga.
För mig är det otänkbart att en yngre spelare ska måste maka på sig för en äldre, om de hyser jämngoda kvalitéer. Och jag menar att Sonnenberg inte är bättre än vare sig Sundh, Axelsson eller Crippe. Därutöver har han passerat trettio, vilket får mig att förmoda att det inte finns särskilt mycket utvecklingspotential kvar i honom, samt att karriären börjar närma sig sitt slut.
Axelsson och Sundh däremot har sina bästa år framför sig, och kan komma att utgöra en framtida stomme i Timrå, på bästa Robert Carlsson-manér.
Snälla Timrå, jag ber: Skriv två långtidskontrakt med Axelsson och Sundh, och ta en allvarlig funderare över Sonnenbergs framtid i klubben.
· 
Kommentarer
Klockrent!!
I mina ögon har Sonnenberg inte övertygat, och trots hans bra statistik så hävdar jag att han inte är en tillräckligt tung offensiv pjäs för de två första formationerna. Inte heller tycker jag att gör ett bättre defensivt jobb än exempelvis Sundh. Till hans försvar kan dock nämnas att han bidrar med massa attityd.
Men är han värd pengarna, nu när artistskatten har höjts avsevärt? I mina ögon: Nej.
Dessutom var Sonnenbergs attityd utanför rinken, i omklädningsrummet och i det privata, av sådan karaktär som verkligen var/kommer att bli viktig för det här laget.
När det gäller Sonnenbergs prestationer på isen så kan jag till viss del hålla med dig. Hans inledande matcher var riktigt bra för att sedan sjunka en aning i kvalité. Dock anser jag att Sonnenberg har mycket spel i kroppen och kommer att bli oerhört nyttig för laget nästa säsong. Och med rådande förutsättningar där Johansson sagt att man måste sänka lönebudgeten har jag svårt att se hur Sonnenberg fått ett alltför guldkantat kontrakt. Jag förstod det som att han ville ha lite lugn och ro till skillnad från sitt tidigare rätt flackande hockeyliv. Här erbjöd man honom en hyffsad peng (anatgligen) som Martin Sonnenberg tyckte verkade rimlig.