MoDo Hockey

Carl Lejonkräk:

Det alla strävar efter är att få en produkt som håller högre kvalitet än summan av de ingående beståndsdelarna. Om ett lag får välja mellan att plocka in Henrik Sedin eller Henrik Zetterberg, så skulle nog många välja den sistnämnda. Men om Daniel Sedin spelade i laget redan innan, så skulle nog inte många plocka Zetterberg.

Vi har sett samma problem i många landslagsturneringar, då Sverige har haft ett fantastiskt lag - sett till spelare för spelare - men inte lyckats på grund av att pusselbitarna inte har passat ihop. Det fungerar inte att ha 12 Michael Nylander. Detta är en av de saker som Kanada insåg för länge sedan.

Så, om vi nu analyserar MoDo:

Vi hade en tränare som ville spela en offensiv, kreativ, ishockey i Anders Forsberg. Det gick åt pipan, så han fick sparken. Brandmannen kom hit och införde tråkhockey och vi klarade oss kvar ganska enkelt. Men Svartvadets vision var fortfarande att MoDo skulle spela en fartfylld ishockey, så han pungade ut med dyra pengar för att få hit Larry Huras, som svarade med att införa det mest bisarra försvarsspel som har skådats i serien.

Då spelar det inte så stor roll att ingredienserna egentligen är ganska bra. Och vad som är ännu värre, är att han blandat köttfärs, sura nappar, brysselkål och surströmming i samma kastrull. Bobby Butler har säkerligen potentialen att bli en Bud Holloway, men vad finns det för plan när det gäller honom?

MoDo gör detta gång på gång. De köper in spelare som på pappret är rätt bra, men som vare sig passar med de andra spelarna eller i spelsystemet. Så de kämpar och sliter utan resultat, innan de till slut inser att de måste tänka på sin egen karriär, och då gör de det enda rätta och lämnar klubben.

Monno:

Det finns flera problem i och runt Modo.

1. Spelfilosofi
Svartvadet, Foppa med flera som nu finns som ledare runt Modo spelade sin A-lagshockey i Modo under en tid då Modo var det talangfullaste laget i Sverige, man hade spelare som klarade av att improvisera, bryta mönster och skapa tid där ute på planen.

Det var inte lika viktig med ett så disciplinerat grundspel och man lämnade ett väldigt stort ansvar över spelet till spelarna. Spelet vände inte lika fort så det var inte lika noga med taktiken.

Det är så deras hockeyfilosofi är och i de bästa av världar vill man spela hockey på det viset. Tyvärr har Modo inte i närheten av den talang som behövs för detta. Enligt mig har detta varit ett problem som vi dragits med ett tag och som Andreas J och Fredrik O börjat förändra. Jag hoppas vi ger dom den tid som behövs för att få ordning på detta.

2. Scouting och lagbygge
Det här är förmodligen det största problemet som Modo står inför. Man förlitar sig alldeles för mycket på agenter, gamla spelare, hörsägen och videos. Inom scoutvärlden brukar man säga att man ska se minst tio matcher live förutom ett gediget bakgrundsarbete för att kunna skaffa sig en någorlunda bra analys. Jag
gissar att Modo aldrig lagt ned det jobbet på en värvning någonsin.

Inga andra lag gör det heller säger ni då! FEL, säger jag, de flesta lag börjar ha en väl uppbyggd scoutingstruktur med både egna scouter och inhyrda konsulenter.

Som någon skribent skrev igår så kanske man bör fundera vilka spelare som ska spela med Bobby Butler innan man värvar honom. Vad behöver han för egenskaper runt omkring sig för att kunna göra det han är bra på helt enkelt. Jag är övertygad om att Butler skulle varit en toppspelare i SHL med rätt omgivning, tyvärr har man misslyckats helt där.

3. Atletism, Uppbyggnad
Modo är förmodligen det klenaste laget i hela SHL. Detta beror på flera orsaker
största delen är hur man valt att bygga laget och vilka spelartyper man värvat.

En nästan lika stor del är hur man jobbar med fysbiten. Jag ska inte säga att jag har 100% koll på detta men jag brukar följa dem på alla olika medier på sommaren för att skaffa mig en uppfattning samtidigt som jag nu och då byter nåt ord med nån spelare. Uppfattningen jag fått är att man inte jobbar utifrån den senaste forskningen där snabbstyrka och explosiv styrka kombinerad med hög rörlighet visat sig vara otroligt viktigt i sporter som hockey, amerikansk fotboll m.m. Våra spelare ser jäkligt svaga ut helt enkelt. Om man jämför med Frölundas ambitioner t.e.x så ligger vi långt efter: www.aftonbladet.se/sportbladet/hockey/sverige/shl/frolunda/article21875780.ab

Den enda som sticker ut är Noah Welch som är en fysisk maktfaktor där ute på isen. Man ser en otroligt stor skillnad på hur han klarar att sätta stopp i spelet och vinna puckar jämfört med andra spelare i Modo.

Hockeygymnasium
Intaget på hockeygym utgår inte från vilka spelartyper Modo kan komma att behöva i representationslaget de närmsta åren utan man går alldeles för mycket på poängligor, resultat i TV-pucken, fysisk mognad, så kallade ytliga attribut. Detta för att det är enklast och kräver minst jobb samt att det blivit en kultur där Modo, Luleå och Skellefteå och i viss mån Timrå tävlar om att ro hem högprofilerade unga spelare. Där vinster i derbyn i J18 och J20 är viktigare än den färdiga produkten.

Detta resulterar i att man får alldeles för många spelare stöpta i samma form och med samma tidiga utvecklingskurva. När det sedan är dags att lyfta spelare till A-laget har man 4-5 likadana spelare med goda allroundegenskaper men inga spetsegenskaper att välja på. När såg vi senast en spelartyp som Wernblom debutera i A-laget?
Faktum är att kanske inte ens Foppa som var relativt sen i sin fysiska utveckling skulle tagit en plats på dagens hockeygym.

Det finns en hel del till att fundera och diskutera om men nu måste jag äta lite gröt. Ha det gött :)

Smurfen:Huvudstyrelsen är högst ansvarig för dom här dåliga säsongerna,då dom är ansvariga av vilka som ska vara General manager/ass.