Per HApps: Peter Lindmark, hur kan du ö.h.t glömma honom?!? Ska vi sedan betrakta alla spelare, icke bördiga från Timrå IK som nyförvärv? Vad gäller Zetterberg så kom han visserligen fram som spoling i Njurunda, men grunden vad gäller juniorspel lades väl i TIK?
Det blev ett helt lag det också Fagemo Peltomaa Petriläinen Nordgren Rajamäki Hallin Kapanen Krykov Lindman Koskinen Lindström Hirsch Hagos Manderville Hedström Berg Kiprusoff Modin Nilsson Aalto
Ann: Anders Huss måste ju bara nämnas, samt Kent Norberg, vars innebörd som spelare väl kan ifrågasättas. Men hans betydelse efter karriärens slut kan väl inte nog understrykas. Rbban Carlsson, fast han kanske du redan nämnt? Per Styf, Niklas Nordgren samt Jonathan Hedström.
Per HApps: Håller med mycket märklig lista. Är man så jävla sugen på att vara 100% så borde man skippa hockey och sätta sig på muggen och masturbera till något engelskt fotbollslag som någon oljemiljardär äger. Men även dom åker på torsk ibland. Så bäst är väl att trycka in en överdos "horse" och bara sussa in. En riktig supporter gör ingen sådan lista enligt mig. Vissa tikare betyder mer än andra, helt klart. Men hockey är ett lagspel där 99.9% av alla FD Tikare bör ha en plats i blodomloppet... Förädare är en annan sak. Men någon sådan har vi väl inte i organisationen?
kidcox: Man måste känna till historien för att kunna njuta av framgångens sötma. Sant min käre Smokey, bara tanken på att göra en lista över "flopparna" gör att man är diskvaliserad som supporter för TIK.
Deroville, Pekka, Gatehag, Starostenko, Dyren, Jäger osv är en del av föreningens historia och jag skulle inte vilja vara utan deras medverkan.
Smokey: Okej, vi flyttar väl in hit iställlet då.. ;-)
Vi ska inte heller glömma bort målskytten framför alla andra i TIK under slutspelet 2002/03 - Markus Åkerblom. Vem glömmer någonsin avgörandet i matchen mot Luleå hemma, som kom när väl de flesta undrade om kvällen skulle övergå til natt innan vi skulle få se ett avgörande. Någon fler än jag som inte nådde fram till en toalett p.g.a all trängsel, trots att behovet var STORT? ;-)
Dream Team: Peltomas mål mot LIF i Kvalserien med 3 sek kvar kommer jag ALDRIG att glömma, närmare hjärtattack har jag aldrig varit, då hade man varit död.
1. Henrik Zetterberg 96-02, 04-05: Att få hit honom från Njurunda till vårt hockeygymnasium var det få som reagerade över 1996 men det var nog det bästa den här klubben gjort, kanske någonsin.
2. Kimmo Kapanen 01-05: En relativt okänd finsk målvakt kom mitt då laget låg i kris. Ett år senare klassades han som seriens bästa målvakt och Timrå IK var ett topplag!
3. Mikael Lind 96-03, Öste in poäng under tre säsonger i allsvenskan, höll även till mångas förvåning mycket bra i elitserien där han utvecklades mer och mer. Flyttade hem till Gävle igen och är en av seriens bästa centrar.
4. Niklas Nordgren 01-05, ett MoDo-reject som hade en tung första säsong i klubben men som här utvecklades till landslagsman och spelar idag i NHL.
5. Joakim Nilsson, 87-98, Från AIKs juniorlag kom en hårfager kille med en grym klubbteknik. Han blev lagets stora artist i 11 säsonger och lockade folk till ladan under klubbens mörka tider.
Helg Ernest: Åsså Patrik Uhlin, mannen som kunde åka trettio knyck åt ena hållet, och plötsligt trettio åt det andra... och Markus Sjöberg, snabbskrinnaren som försvann för tidigt!
JimmyH: Det är ju inte för att han förolyckades i en bilkrach tröjan hänger i taket. ( c : Faktum är att både Lasse Jonsson och Strålman påminner lite om honom i sin spelstil. Väldigt skridskoskickliga och offensiva precis som Strimma.
Dream Team: Hehe jo den kvällen var intressant men på slutet så hoppades jag ärligt talat att någon skulle göra mål bara, vem som helst det spelade ingen roll i vilket lag och i vilket mål bara matchen tog slut.. :P
Per HApps: Här kan man göra en indelning i två grupper också; dom som knappast väcker någon uppmärksamhet när dom skriver på men som med facit i hand visar sig ha varit lysande värvningar (ex. Robban, Gunno m.fl.).
Sedan har vi värvningarna som gör att man utbrister i ett YES!!! när det är klart (ex. Bosse Ahl, Jonte).
Men den största bomben måste ha varit Tommy Abrahamsson. Man trodde knappt att det var sant att han valde Timrå när han kom tillbaka till Sverige.
Måste erkänna att även jag rankar Abris högt när det gäller nyförvärvslistan. (I alla fall om frågan gäller coola och överraskande nyförvärv. Minns forfarande hur den där sommaren -81 blev extatisk het när ST släppte nyheten i början på juni. Förstår fortfarande inte hur vi kunde lura siljansbönderna på den godbiten). En liten bortglömd värvning - men dock viktig satt i sitt sammanhang - är värvningen av Peter Sohlin. Hur fixade Timrå denna värvning? Sohlin hade ett par år tidigare i Väsby rankats som en av elitseriens bästa målvakter men valde nu Timrå. Detta vid en tidpunkt då TIK befann sig på ruinens brant och det var dark age i "Ladanland". Att Peter valde Timrå fick i alla fall mig att tro på framtiden.
Andra små vändpunkter för mig rent symboliskt: Nubben-Jörgen Eriksson-Kuusisaari ("riktiga" värvningar igen efter ett par säsonger extremsnålande i spillrorna av fusionen)
Lind-Lindström-Casselstål-Nänzen-Karjalainen-Starostenko Visst tog det slut i fucking Nyköping men nu menade vi business! En viss Marcus Matthiasson värvades väl också den säsongen men det brydde jag mig på förhand mindre om än "elitseriefemman" och "NHL-spelaren"
På den allmänna listan över riktigt bra nyförvärv de senaste åren saknas Hagos.
El Maco: Håller fullständigt med. Karjalainen och Starostenko var blytunga nyförvärv. Minns även den euforiska glädjen då media presenterade nyheten att TIK värvat en "hel AIK-femma" (typ -87 när Timrå knackade på dödsporten). Nu visade det sig dock vara ett antal juniorer med förflutet i diverse olika Stockholmsklubbar. Jocke Nilsson har redan nämnts. Men vi är väl flera här inne som minns tex Gatehag och Friman? På sitt sätt stora hjältar som ej bör glömmas. Spelare som höll Timrå flytande under en period då det inte var lika exklusivt att spela i den röd-vita dressen. Tycker även att Micke Johanssons hemkomst till "mammas gata" från Tälje hade en stor betydelse för Timrås överlevnad. Några år senare försökte ju även Sundsvall (som vid denna tidpunkt var det bättre laget och just då hade de bättre förutsättningarna) värva lagkapten Johansson med ett lukrativt erbjudande. Micke avböjde dock och i ST kunde man läsa hans uttalande: ”blod är tjockare än vatten”. Kanske ett av de viktigaste uttalanden i Timrås historia…
bar mofftak: Sjukt egentligen; det gnälls ganska friskt om Timrås spel under matcherna här inne (ingen nämnd, ingen glömd). Forechecken klickar inte, passningsspelet är bedrövligt, defensiven obefintlig och slarvigt, anfallsspelet är trubbigt.
· 
Jag startar hellre en bästatråd.
Så här på rak arm kommer jag att tänka på:
Manderville, Jocke Nilsson, Micke Lind, Robban, Zetterberg, Aki-Petteri Berg,
Lindholm eller vad han hette från Gävle
någon som kan nämna några fler, eller ?