Jösses amalia, gott folk...gårdagskvällen kvalar fanimej in på en top5, alla kategorier. Vilken sanslös arena! Och vilket ohyggligt jävla tryck! Och en sån djävulsk match! Hade gåshud av modell hönsägg matchen igenom.
Annars var förutsättnigarna de sämsta tänkbara för egen del. Sjuk som en bäver redan vid avfärd och i hudiksvallstrakten såg jag syner. Febern antog absurda nivåer, kallsvetten sprutade och jag började så smått fila på en sista hälsning hem till de mina. Hallicunerade om nakna, insmorda dvärgar som spelade flipper med svenska bikinilandslaget. En karta alvedon, skänkt av en vänlig statoilsnäppa, fick dock ner temperaturen till hanterliga nivåer.
På plats i hallen lagom till invigningstalen. Sicken syn man möttes av! Folk överallt! Lodräta rader upp till tak, som en gigantisk jävla gryta. Så fruktansvärt mäktigt! Satt själv i kurvan snett emot klacken, och trots att jag satt ganska högt upp var man så nära att jag fanimej kunde läsa reklamen på insidan av sargörnet nedanför. Otroligt bra överblick. 5+ klockrent.
Själva matchen sen, gott in himmel...har Timrå någonsin spelat bättre än i den första perioden? Propagandahockey räcker inte, det här var ett spel som skulle få självaste Tichonov att falla på knä och utbrista "I'm not worthy"...att det bara stod 2-1 torde fått Conny att i pausen köpa varenda trisslott inom fem mils radie.
Resten av matchen var gåshud, gastkramning och slutligen förlösning. Vrålet som följde på 4-3 målet borde rendera i en ommätning av takhöjden. Sicket jävla liv! Själv vrålade jag sönder strupen tror jag, känns som att jag har en biljardboll nerkörd i halsen idag och jag korsar mig varenda gång jag ska svälja.
I övrigt var det bara...magnifikt. Hagos min vän, hur kunde jag uttrycka tvivel angående dina kvaliteter när du värvades? Otroligt bra igår. Inte minst vid sargerna, där kedjan med Hallin, Hagos och Crippe var fullständigt outstanding. Hallin får dock linda tejpen åt andra hållet... misstänker att hans grubblerier i natt resulterade i en vajersplitsning av lakanen. Hur många lägen brände han egentligen?
Krykov alltid lika mäktig. Fan vad stabil han är. Att se honom böka längs sargen är en kulturupplevelse. Långsamt, makligt och så liksom kommer han utglidande med klubban i enhandsfattning, pucken under full kontroll och motståndaren på armlängds avstånd... mäktigt var ordet.
Resten av laget förtjänar också überberöm. Ingen föll ur ramen igår. Kapanen hade det svårt, rykten förtäljer att han satte på sig dubbla underställ i första pausen för att undvika förkylning.
Slutligen: den som påstår att publikens betydelse för matchutgången är obetydlig skulle närvarat igår. När klacken drog igång 'Vi är Timrå och vi ger aldrig upp' vid ställningen 3-3, tekning i frölundas zon, och h e l a jämrans hallen klappade med så det sjöng i bygget....då SÅG man fan hur det gick liksom en elektrisk ström genom spelarna. Ett matchavgörande moment, sanna mina ord.
Nu väntar sängen, en stor mugg honungste och kvällstidningarnas sportbilagor. Om det är så här det känns att vara sjuk vill jag aldrig bli frisk igen.
mikenomad: Är inte mer insatt i situationen mer än X och det ni skrivit här. Men saker och ting som inte händer i arenan ska man inte kunna bli straffad för.
Vad är de för jävla syn? Vilken som helt kan klicka hem andras souvenirer och ... | #Läs mer ·
· 
· 
Annars var förutsättnigarna de sämsta tänkbara för egen del. Sjuk som en bäver redan vid avfärd och i hudiksvallstrakten såg jag syner. Febern antog absurda nivåer, kallsvetten sprutade och jag började så smått fila på en sista hälsning hem till de mina. Hallicunerade om nakna, insmorda dvärgar som spelade flipper med svenska bikinilandslaget. En karta alvedon, skänkt av en vänlig statoilsnäppa, fick dock ner temperaturen till hanterliga nivåer.
På plats i hallen lagom till invigningstalen. Sicken syn man möttes av! Folk överallt! Lodräta rader upp till tak, som en gigantisk jävla gryta. Så fruktansvärt mäktigt! Satt själv i kurvan snett emot klacken, och trots att jag satt ganska högt upp var man så nära att jag fanimej kunde läsa reklamen på insidan av sargörnet nedanför. Otroligt bra överblick. 5+ klockrent.
Själva matchen sen, gott in himmel...har Timrå någonsin spelat bättre än i den första perioden? Propagandahockey räcker inte, det här var ett spel som skulle få självaste Tichonov att falla på knä och utbrista "I'm not worthy"...att det bara stod 2-1 torde fått Conny att i pausen köpa varenda trisslott inom fem mils radie.
Resten av matchen var gåshud, gastkramning och slutligen förlösning. Vrålet som följde på 4-3 målet borde rendera i en ommätning av takhöjden. Sicket jävla liv! Själv vrålade jag sönder strupen tror jag, känns som att jag har en biljardboll nerkörd i halsen idag och jag korsar mig varenda gång jag ska svälja.
I övrigt var det bara...magnifikt. Hagos min vän, hur kunde jag uttrycka tvivel angående dina kvaliteter när du värvades? Otroligt bra igår. Inte minst vid sargerna, där kedjan med Hallin, Hagos och Crippe var fullständigt outstanding. Hallin får dock linda tejpen åt andra hållet... misstänker att hans grubblerier i natt resulterade i en vajersplitsning av lakanen. Hur många lägen brände han egentligen?
Krykov alltid lika mäktig. Fan vad stabil han är. Att se honom böka längs sargen är en kulturupplevelse. Långsamt, makligt och så liksom kommer han utglidande med klubban i enhandsfattning, pucken under full kontroll och motståndaren på armlängds avstånd... mäktigt var ordet.
Resten av laget förtjänar också überberöm. Ingen föll ur ramen igår. Kapanen hade det svårt, rykten förtäljer att han satte på sig dubbla underställ i första pausen för att undvika förkylning.
Slutligen: den som påstår att publikens betydelse för matchutgången är obetydlig skulle närvarat igår. När klacken drog igång 'Vi är Timrå och vi ger aldrig upp' vid ställningen 3-3, tekning i frölundas zon, och h e l a jämrans hallen klappade med så det sjöng i bygget....då SÅG man fan hur det gick liksom en elektrisk ström genom spelarna. Ett matchavgörande moment, sanna mina ord.
Nu väntar sängen, en stor mugg honungste och kvällstidningarnas sportbilagor. Om det är så här det känns att vara sjuk vill jag aldrig bli frisk igen.