Lillgubben sitter och räknar puckar. Varje gång han räknar, blir det en puck mindre. Visen honom icke edert guld mina vänner...
Från den dagen började man kalla mig "Bert" för "Lillgubben". Ordet passade väl in på mig. Jag var ovanligt liten för min ålder, jag hade något slappt i mina rörelser och jag talade alltid med tunn och svag röst...
Ur mitt beniga ansikte stack näsan ut likt en örnnäbb, de runda, färglösa ögonen blinkade ängsligt och det glesa gula huvudhåret växte i virvlar på min kala hjässa...
De små Sundsvallarna skrattade åt mig och gav mig prygel. Mitt fula äckliga örnansikte retade på ett eller annat sätt gallfeber på de osunda och skränande motståndarna. Jag undvek dem och levde för mig själv ensam och alltid någonstädes i skuggan, i vinklar och vrår och hålor...
Sydkraft arena är en mycket fin hockeyhall. Det som ja saknar i hallen är endå en Jumbotron som vi i Gavlerinken har sen såär hemma och borta stå ihop satta, det är abslout det säsmta av hela bygget.
Moverare: Först en rak höger, jag såg den komma redan i dina ögon i den första supportermatchen så jag hinner ducka snett ned åt vänster eftersom jag var förberedd på den. Samtidigt flyttar jag fram vänstergrillan och tar skjuts med högergrillan så jag hamnar snett bakom dig och i samma rörelse lyfter jag höger ben och skickar in höger benskydd rätt hemma hos dig i Mellangärde...
Du stönar till och sjunker ihop hukande men gör en överrumplande kontring genom att skicka på en hård och rak högerarmbågsskydd bakåt som träffar min vänstra kind. Jag vänder genast den högra till. Smärtan kommer men blir inte kvar länge för nu är jag laddad och jag inser bara att du inte är besegrad och gör en snabb sidoförflyttning åt vänster, vrider mig samtidigt runt åt vänster och får ordentlig fart med vänster armbågsskydd i och med vridningen, precis som planerat, och får in en klockren träff vid din njure (huvudet) så att jag ser hur du grimascherar riktigt riktigt illa...
Något tänds i dina ögon och jag noterar också att dina ögon börjar att tåras. Vrider mig rätt och börjar småstudsa på grillorna (KoHo:na) och håller upp garden och ser övertygad ut medan jag avvaktar din attack som inte låter vänta på sig. Du börjar vråla och rusar med uppskjutna axelskydd och förvridet ansikte rakt mot mig. Förvånas över det simpla i detta och gör misstaget att underskatta ditt raseri, sidsteppar åt höger men inte tillräckligt snabbt och du får in en dansk skalle nästan rakt i ditt eget mellangärde och shit, den gjorde ont, jag ser redan blåmärket tyna fram...
Du tappar andan och backar en aning - vi tröttnar och tystnar. Vi tar varann i hand och ses igen nästa vinter…
Chief: Äh, vad är väl Sanny Lindström mot Tobias Enström. Tycker själv att det låter mycket intressantare om TIK dunkar in Sanny i mål... Sen ska det ju bli jäkligt kul att få se en utklassningsseger för MoDo i SA åtminstone den 30/12.
På onsdag tar jag min andra raka seger över en tikare i HT. Vad trevligt att du påminde mig ;)
Tycker att vi skålar över att alla inbitna Modo-fans här inne tycker att det är oerhört stort att ha över 2000 personer på en träning. Dom har ju aldrig haft särskilt mycket folk över huvud taget i deras holk. Roligt att dom kan imponeras lite av vårt s.k. "fuskbygge".
gud: Skitsamma hur många som var där - huvudsaken att nån endaste en hade hittat dit. Enligt obekräftade uppgifter så såg det dock lysande ut i hockeyväg för vårat lag. Det fanns också enligt bekräftade uppgifter en del puckon som snackade om SM-guld. Det måste ha varit Sundsvall Hockey:are hela högen och borde uteslutas numesamma...
Våga vägra SM-guld - Kvalserien, here we comes...!
Ju mer jag tänker på det, ju bättre tycker jag att det är med en vanlig isträningspremiär. En dit inte ett par tusen fans kommer för att titta på något som egentligen inte är så skoj, utan dit de riktiga hardcorefansen kommer bara för att det är tradition.
Hälge: Vad i sjutton, har ni också fallit in i poplagsfällan med glättiga spelarpresentationer och sånt. Ni hade säkert också en massa dunka-dunka musik och färgglada lampor och rök och en speaker som vrålade "Päääääääär Styyyyyyyyyyyyf" så att högtalarsystemet nästan sprack. Nej, tacka vet jag en gammaldags träning där man får gissa sig till vem som är vem på isen. DET är isträning det...
Bert Callaway: Ääh..av dessa 12 104 var säkert hälften Kattkräksfans som kom för att få se riktiga hockeyspelare..så kan man verkligen räkna in dessa i den officiella publiksiffran??
gud: Och inte att förglömma alla vilsna hockeysjälar som glider omkring uppe i taket a´la Ghostbusters... 12 104 plus ett kattkräk vid namn vi alla känner till...
Moverare: Själv var jag inte där men ändå. Mitt hjärta sitter dock för alltid fastnaglad på sodapannans topp. Du själv finner ingen ro i hockeylivet, men ro utav bara faen så ska du se att du också hittar hem tillslut...
pasi: Omkring 1 100 hade tydligen passerat vändkorsen vid stora entrén och ytterligare 300 möjligen 400 hade gått in från baksidan. Allt enligt de funktionärer jag pratade med.
· 
· 
· 
· 
Lillgubben sitter och räknar puckar.
Varje gång han räknar, blir det en puck mindre.
Visen honom icke edert guld mina vänner...
Från den dagen började man kalla mig "Bert" för "Lillgubben". Ordet passade väl in på mig. Jag var ovanligt liten för min ålder, jag hade något slappt i mina rörelser och jag talade alltid med tunn och svag röst...
Ur mitt beniga ansikte stack näsan ut likt en örnnäbb, de runda, färglösa ögonen blinkade ängsligt och det glesa gula huvudhåret växte i virvlar på min kala hjässa...
De små Sundsvallarna skrattade åt mig och gav mig prygel. Mitt fula äckliga örnansikte retade på ett eller annat sätt gallfeber på de osunda och skränande motståndarna. Jag undvek dem och levde för mig själv ensam och alltid någonstädes i skuggan, i vinklar och vrår och hålor...
Grattis lillgubben. Nu kör vi vidare...