Måste säga att jag gillar nybyggarandan som råder i hs för tillfället.
Jag har likt Modano, Rock’nRolf m fl. varit vansinnig/förolämpad/förtvivlad över hur laget presterat vid ett flertal tillfällen de senaste säsongerna. Skillnaden är att jag aldrig haft lusten att skriva av mig i affekt, utan dessa signaturer och flera andra har fungerat som katalysatorer som renat systemet åt mig. Tack för det, era tokiga jävlar.
Men nu är det dags att vända blad. Vi har under åren visat att vi är precis som alla andra supporters. Som nya i elitserien ondgjorde vi oss över bortskämda supportrar till andra lag som inte gjorde annat än gnällde över allt som hade med deras förening att göra. Vi lovade oss själva att sådana skulle vi aldrig bli.
Men när etableringsfasen var över och slutspelen kom lika reguljärt som skattesedeln blev även vi fartblinda. Fokus hamnade på de delar som inte var bra och vi var jävligt dåliga på att glädja oss över framgångarna. En semifinalplats var ”sådär”, en kvartsfinalsorti var ett misslyckande. Vi blev allt det där vi tyst hade svurit att vi aldrig skulle bli.
Vi har alltså visat att vi inte var några vidare medgångssupportrar. Nu har vi i alla fall chansen att visa att vi står upp i motgång. Det vore häftigt om vi kunde visa att vi är landets bästa motgångssupportar.
Jag gillar att idéerna sprutar från de supportrar som knutit näven i fickan och som vägrar att inse att det aldrig är försent att ge upp. Idén om att ha en synlig barometer på antal sålda säsongbiljetter är ett av flera bra initiativ. Vilka signaler skulle det inte sända till sponsorer, media, marginalsupportrar m fl. om det såldes fler biljetter än föregående säsong?
Likt en religiös fanatiker är jag övertygad om vi kommer vi att belönas om vi håller fast vid vår tro. Det kommer säkert att ta sin tid innan vi leker med de riktigt stora pojkarna igen, men det kan gå, det måste gå. Lika säkert som att jag kommer att bilda backpar med ”Lill-Strimma” i nästa liv. Och att det är jag som har den offensiva rollen.
Så fortsätt andas, älska, förtvivla, förfäras och gläds med Timrå IK. För det är likgiltigheten som är den riktiga faran, och ”A quitter never wins”.
Rip Kirby: Jag ber om ursäkt för detta. Tanken var att prova i stängd miljö om kopplingen till Youtube fungerar på ett bra sätt för att kunna bjuda på en liverapport nere i Växjö ikväll innan matchen
· 
Hej govänner!
Måste säga att jag gillar nybyggarandan som råder i hs för tillfället.
Jag har likt Modano, Rock’nRolf m fl. varit vansinnig/förolämpad/förtvivlad över hur laget presterat vid ett flertal tillfällen de senaste säsongerna. Skillnaden är att jag aldrig haft lusten att skriva av mig i affekt, utan dessa signaturer och flera andra har fungerat som katalysatorer som renat systemet åt mig. Tack för det, era tokiga jävlar.
Men nu är det dags att vända blad. Vi har under åren visat att vi är precis som alla andra supporters. Som nya i elitserien ondgjorde vi oss över bortskämda supportrar till andra lag som inte gjorde annat än gnällde över allt som hade med deras förening att göra. Vi lovade oss själva att sådana skulle vi aldrig bli.
Men när etableringsfasen var över och slutspelen kom lika reguljärt som skattesedeln blev även vi fartblinda. Fokus hamnade på de delar som inte var bra och vi var jävligt dåliga på att glädja oss över framgångarna. En semifinalplats var ”sådär”, en kvartsfinalsorti var ett misslyckande. Vi blev allt det där vi tyst hade svurit att vi aldrig skulle bli.
Vi har alltså visat att vi inte var några vidare medgångssupportrar. Nu har vi i alla fall chansen att visa att vi står upp i motgång. Det vore häftigt om vi kunde visa att vi är landets bästa motgångssupportar.
Jag gillar att idéerna sprutar från de supportrar som knutit näven i fickan och som vägrar att inse att det aldrig är försent att ge upp. Idén om att ha en synlig barometer på antal sålda säsongbiljetter är ett av flera bra initiativ. Vilka signaler skulle det inte sända till sponsorer, media, marginalsupportrar m fl. om det såldes fler biljetter än föregående säsong?
Likt en religiös fanatiker är jag övertygad om vi kommer vi att belönas om vi håller fast vid vår tro. Det kommer säkert att ta sin tid innan vi leker med de riktigt stora pojkarna igen, men det kan gå, det måste gå. Lika säkert som att jag kommer att bilda backpar med ”Lill-Strimma” i nästa liv. Och att det är jag som har den offensiva rollen.
Så fortsätt andas, älska, förtvivla, förfäras och gläds med Timrå IK. För det är likgiltigheten som är den riktiga faran, och ”A quitter never wins”.