Huge: Jag tror dessutom att de flesta motståndare inte hade den respekt för Brynäs som krävdes för att vinna. De skulle ju möta årets strykpojke, i alla fall om man skulle tro alla experter.
Kombinationen av detta med att Brynäsarna fick självförtroende och samtdigt ett kvitto på att spelsystemet fungerade. Sen får man inte glömma Markström som i långa stunder spelade på toppen av sin förmåga. Han har ju visat sig lite mer mänsklig under den andra halvan av matcherna.
Tror inte på det där med att vi skulle ha överträffat oss själva så oerhört mkt i början.
Vi spelade riktigt bra men hade samtidigt marginalerna med oss i många matcher, där det ofta stod och vägde.
Så flera matcher var betydligt jämnare än resultaten visade.
När det sen började gå lite trögt så började vi förlora flera av matcherna där det också länge stod och vägde.
Sen blir det bara fånigt när du försöker raljera över att vi skulle ha en "kanonbra trupp", eftersom ingen har påstått nåt sånt.
Vi kanske överpresterade en aning i början och underpresterade i slutet, vad vet jag.
Det går ju aldrig att kategoriskt påstå nåt sånt eftersom mkt handlar om vad motståndarna också presterat.
Och mkt av de "märkliga omständigheter" du talar om är säkerligen just det bättre motstånd vi mött efterhand.