Tväst: Det är egentligen ganska enkelt. Man var helt klar förslutspel i omgång 53. Då hade man alla chanser att göra om i laget för att trimma in ett PP. Man har nött och nött med samma hela säsongen. Men nu var det ett slutspel som skulle spelas. Det visade sig bli DIF man skulle möta, en önskemotståndare om man läser mellan raderna. Vad gjorde man för att vinna fördelar inför slutspelet?
Nya uppspel? Nej!
Nya varianter på PP? Nej!
Ansats att försöka få liv i sitt dåliga PP genom att ta bort kalla spelare? Nej!
Nej man valde att matcha sin tänkta producerande förstaline mot DIF's bästa lina och gav dem beröm för att de gjorde ett bra defensivt jobb. Man glömde i hastigheten att ge dem ris för sina dåliga insatser rent offensivt. Ett enormt resursslöseri om du frågar mig.
Brynäs har många spelintelligenta spelare som är främst defensivt lagda. Hansen, Molin, Dackell hade utgjort en stålande femma för det ändamålet.
Hade det varit tidspress eller att man inte fixat slutspelsplatsen förrän sista omgången så hade jag kunnat köpa att man inte kunde göra om sitt PP
Men nu talar vi om en trio som varit ruskigt långt ifrån någon slutspelsform de 10 sista omgångarna.
MOBILT
· 
· 
Vi diskuterar delvis helt olika saker tycker jag, med facit i hand behöver man ju inte va kärnfysiker för att konstatera att förstafemman inte alls producerade som vi hade hoppats.
Jag tycker fortfarande att det finns försvar för hur det hanterades då.
Efter halva match tre kunde större förändringar varit motiverade, innan dess var det OK som skedde.
Men som sagt, jag hade inte gått i luften om han rört om lite tidigare heller.
Rätt /fel, Svart /vitt oftast blir det nån form av kompromiss.