tompap71: Klart att det är ett grovt felbeslut att sjösätta en idé utan att förankra detta hos spelarna.
Jämförelser med DIF känns lite långsökta.
1. DIF har en mycket namnkunnigare och producerande klick bärande spelare. Deras kvalitéer ligger i offensiven, inte i defensiven som tex Dackell och Hansen.
2. DIF spelar en väldigt energikrävande ishockey vilket gör det till ett måste att ha fler spelare. Brynäs låga tempo har helt enkelt inte samma behov som DIF's.
3. Att jämföra med fotbollen känns väldigt långsökt. I och med att det är mycket cupspel och liknande så är behovet större.
Dina exempel är något jag tycker är värt att fundera vidare på.
Skattedribblet var utan tvivel en dumhet med facit i hand, men vid tiden var det en vedertagen procedur som flera klubbar använde sig av, en i efterhand tvivelaktig procedur som visade sig slå bakut men som det såg ut vid tiden den utformades vete fan om man kan säga att det var ett felbeslut, snarare så att de fakta man hade visade att upplägget funkade för andra klubbar och man valde att chansa på samma idé. Att det gick käpprakt åt h-vete sedan är en annan sak.
Arenan kan jag inte annat än hålla med dig om, där tänkte man fel.
Vad gäller den stora truppen anser jag att det var en klok idé, men kanske lite osmidigt genomförd. Se på Djurgården idag, dem spelade ju med fem kedjor i vissa stunder vilket Hardy blev hyllad för. Jämför med stora framgångsrika fotbollslag, de flesta har dubbel trupp, dvs hyfsat jämnstark ersättare på varje plats.
Idén är inte dum, men sättet som den genomfördes i Brynäs var som sagt osmidig och tiden var kanske inte riktigt mogen. Lägg till det starka viljor bland spelarna som inte tände på idén.
Jag tycker inte man kan kalla det ett felbeslut, som jag ser det var det ett försök att komma med något nytt i svensk hockey, ett experiment som kanske kunde ha burit frukt men istället gick snett.