Brynäs IF

Huge: Det som är viktigt är att få fram spelare som kommer underifrån, dels kan de sakta matchas in i laget för att i vissa fall blomma ut till stjärnor som Bäckström, Järnkrok, Silverberg eller Öviksbon Hari. Vid skador och sjukdomar så är det otroligt mycket bättre att plocka killar från juniorlagen än att värva dökött som t ex. Sedergren eller Skinner, både för att man så att säga bygger för framtiden och även har en bra koll på dessa spelare från juniortränarna. Jag tror även att det är bra med kontinutet och med spelare från juniorlagen så får man ofta fram spelare som sedan bildar stommen i laget för en lång tid framöver, ibland testar de vingarna på andra håll men då är finns chansen att de en dag återvänder som hemvändare med ryggsäcken full av erfarenheter och rutin. Sedan tror jag inte att man ska underskatta klubbkänslan som bildas när spelare spelar ett antal år i klubben, speciellt under ungdomsåren byggs dessa "moderskänslor" upp gentemot klubben och jag tror att det sker även om spelaren i fråga tog sina första skridskoskär i en annan klubb. Det är när spelaren får sin utbildning och blommar ut som spelare som klubbkänslorna växer fram. Sen tror jag även att fansen uppskattar spelare som kommit upp från juniorleden (även om de är födda på Gotland) och lättare får dem som idoler och förebilder än när det gäller utländska utlänningar (eller svenska bohemer) som kommer och går i klubbens laguppställningar utan att ha klubben de spelar för i sitt hjärta.

Jaha. Nu är det alltså dags för Hockeysverige att lära en ny sanning. Det är inte främst Skellefteå, Brynäs och Djurgården som just nu tar fram flest spelare av elitkvalitet. Det är alltså Modo.

Modo förresten. Är inte deras tre främsta i J20:s grundserie fostrade i Djurgården, Björklöven resp. Färjestad?