Brynäs IF

*Klirr i glaset*

Känner att det behöver sägas ett par saker nu.

Några har varit inne på identitet, och jag tror det är där svaret finns.

Thomas "Bulan" Berglund var en satans fullträff för Brynäs. Han fick ut max av spelarna - för att spelarna trodde på honom. Det var Bulan Boys. Det var Bulans röst "Nu gävlar kör vi" i högtalarna på varenda tekningsintro.

Att det skulle bli en baksmälla efter honom var nog svårt att undkomma. Men det kunde säkert blivit mindre smärtfritt. Roger Melin är en fruktansvärd kontrast. Skulle vi vara Melin Boys nu? Vad innebär det?

I ren idrottspsykologi måste spelarna tro på sin tränare. Bulan utstrålade självförtroende, målmedvetenhet och håll käften-attityd. Allt som Melin INTE gör. Spelarna är också människor och om det här påverkar så lite som några få procent, så räcker det i hockey. Man kan verkligen inte bortse ifrån tränarens betydelse.

Blir otroligt förbannad när en sådan som Wikegård klandrar karaktären i vår spelartrupp. Tror vi har fler spelare än något annat lag som just har Karaktär med stort K. Jag hoppas att jag har läst det sista om att Jacob Blomqvist inte skulle förtjäna sitt C på bröstet - han är den bästa kaptenen man kan ha. Vi har ett fantastiskt lag, med grymma karaktärer.

Och nu har de fått något att tro på igen. Tommy Sjödin visar att han vill någonting. Nu är vi BRYNÄS igen. Lets go.