Brynäs IF

Brynäsgubbe: Kommer ta tid att bryta dessa kulturer. Denna lathet har satt sig i väggarna dom senaste tre säsongerna. I artikeln antyder man att det är viktigt med många rutinerade ledarfigurer, men är det verkligen ens en fördel? Känns som det är våra mest etablerade och äldre spelare som glider runt på en skridsko.

Skrubben: Det har suttit i väggarna bra mycket längre än så. Bulan lyckades bryta det mönstret under en kort tid, pga hans outröttliga arbete och jävla anamma vilket spred sig till spelarna men tyvärr kanske inte till resten av föreningen.

Men i huvudsak tror jag det främst kommer från bristen av en kravbild ovanifrån. Wikegård snackar mycket om det, det dagliga arbetet, att man stämplar in och är noggrann med detaljerna på och utanför isen. Skellefteå satte en ny standard åren efter vårt guld. Det är högsta hönset i föreningen som sätter nivån och ser till att alla följer en satt kravbild och jag tror inte vi mäter oss med andra klubbar helt enkelt. Man tillåts vara lat på isen för att klubbledningen också tar genvägar. Det finns inga konsekvenser för att vara lat i Brynäs.

Vi får hoppas att Andersson har tålamod för han kommer behöva jobba på två fronter, med spelarna och klubbledningen.

Skrubben:
Man får väl rekommendera Andersson att ta ett varv på stadens krogar fredag - lördag. Där kommer han att hitta flera spelare vecka efter vecka. Inte så konstigt om det går trögt på grillorna. Inte förenligt med elitidrott direkt.
Sen är det så klart märkligt att spelarna redan innan säsongen börjat visar föga respekt för Andersson.