Brynäs IF

Sedan c:a 2012 har klubben nästan varje år präglats av en extrem naivitet och/eller dumsnålhet (även tidigt 2000-tal).
Man förlorar toppspelare och hoppas på att B-spelare ska utvecklas och täcka upp efter dem!!!?? Och det har nästan aldrig lyckats. Vi har missat massor av slutspel och nästan alltid väntat till sista minut på att försöka stärka laget på en ”död” och dyr marknad för oss bottenlag.
En stor rad av misslyckanden med just den strategin som sakta men säkert tömt tillgångarna och gjort BIF till ett mindre atteaktivt lag på marknaden. Man verkar inte ha genomfört några som helst ”lessons learned” analyser de senaste åren utan bara kört med samma naiva optimism (eller dumsnålhet) - det är största felet. Ofattbart! Dessutom bygg för sjutton klart laget före säsongsstart. Och framför allt lägg pengarna på säkrare kort redan från början - den kompetensen ska banne mig finnas. Ingen jävla naivitet där man håller tummarna för att blåbär ska ta över efter stjärnor som lämnar klubben.

Min farhåga är att alla vi som charmades svårt av världsmästartränaren Mikko Manner, med sin så kallade ”rallysvenska” under säsongerna 21-22 och 22-23, inte kommer att kunna förstå hur vi gick på bluffen.

Detta medan vi då ser den rena dräkten husera i Kristianstad Ishall, Dackehallen och Plivit Arena.