Brynäs IF

KalleTeodor: "Jag som alla andra har förstås ställt mig frågan. Vad är det som gör att Brynäs år efter år får kämpa med kvalspöket i stället för att drömma gulddrömmar den här tiden på året?
Mer specifikt, varför kan vi aldrig sätta ett bra grundspel? Varför blir laget så ängsligt i så många situationer?
Som jag ser det så har det alla en gemensam nämnare och den är:
Vi har aldrig låtit tränare, ledare och lag få reda ut problemen, lära sig, växa och bli starkare. Istället har vi år efter år när laget inte presterar som vi förväntat oss sparkat tränare och/eller andra ledare för att på så vis låta någon annan reda upp skiten.
Det har gjort att spelarna dels får en uppfattning att det är någon annans fel, dels tror jag det leder till en ängslan att ”nu ryker tränarna” så fort det går emot. Men framför allt, vi får aldrig in i kulturen att vi lär oss av motgångar och blir starkare. En stark kultur byggs ju i regel av hur man hanterar motgångar. Det har det här laget aldrig fått lära sig det. Vi har lärt oss, vi ger någon annan ansvaret så löser det sig."

Ok, men vilka skulle isf fått "mer tid" enligt dig? Campese? Dackell? Sundlöf? Bengtzén? Roger Melin? Magnus Sundkvist? Peter Andersson?

Återigen kommer vi tillbaka till kontinuitet. Något som alla verkar tycka är det viktigaste som finns. Felet är alla felrekryteringar. Rätt man på rätt plats är betydligt viktigare.

Brynäs har fuskat vid rekryteringar. Därför står man där man är idag. Inte på grund av att folk inte fått jobba vidare vid motgång. Hade någon av dom jag nämnt ovan fått fortsätta hade Brynäs legat i Allsvenskan.

Vad tror ni ? Får han chansen igen ? Eller är lindbäck?