Brynäs IF

Allmän reflektion: Fortfarande väldigt oinspirerat spel i P1/P2, tycker det har varit så minst sedan matchen mot Malmö, även om insatsen mot Luleå var stabil.

Tappar fart i mittzon, uddlösa avslut framför mål men framför allt är det för lätt att komma in framför mål och spelet från egen zon för komplicerat. Gamla synder som spökar.
Tidigare kämpade vi med näbbar och klor för att få kontroll över pucken, döda anfall fysiskt och skapa lugn i egen zon.

Jag kan bara spekulera i att läget är svårt mentalt med såpass överlägsen tabelledning. Något av en naturlag som är svår att värja sig mot.
Gällstedt har tidigare under säsongen framhållit vikten av goda vanor, jag hoppas att man lyckas hitta det mantrat igen inför slutspelet. Och att påminna sig om vad man varit kapabel till under större delen av säsongen - vara jobbiga jävlar över hela isen: attackera mål även om man så är 4 mot 5, och vara elaka typer i tredje precis när gubbarna på andra sidan tror de sitter säkert med en tvåmålsledning.

Oaktat hur den här matchen gått resultatmässigt (tre ljuvliga poäng, härligt!) så blir nästa veckas matcher ett större kraftprov. Masarna tar ofta fram sitt bästa spel mot oss och sedan Frölunda på det.
Jag håller tummarna för att vi ser återkomsten av de ”goda vanorna” inom kort. Annars är det lätt att glömma bort att de finns och det blir ett lex Örebro av det hela.

Hade varit betydligt värre om lättjan kommit precis innan slutspelet, exempelvis mot FBK.
Personligen både tror och hoppas jag på att gubbarna lyckas jobba bort den spelmässiga svackan innan dess. Både Gälla och spelarna har tillräckligt med självinsikt för att veta att man kan när man vill.