Att tänka på innan du skriver inlägg:
- Vänligen notera och respektera Hockeysnacks regler.
- Moderatorerna kommer att vara extra uppmärksamma på regelbrott som personangrepp, olämpligt språkbruk (t.ex könsord) och hot.
- Personangrepp gäller inte bara andra forumanvändare utan även spelare, ledare, domare etc.
- Om en skribent skriver ett inlägg som bryter mot reglerna kommer denne att få en varning.
- Om en skribent skriver flera inlägg som bryter mot reglerna kommer denne att bli avstängd från att skriva i Brynäsboken under en viss tidsperiod.
- Om en avstängd användare återkommer under nytt användarnamn kommer det resultera i en permanent avstängning av det nya kontot.
- Om en skribent skriver fler än 5 inlägg under samma dag kan denne stängas av för spam om inläggsmönstret är av spamkaraktär.
- Moderatorerna ger alltid skribenterna chansen att editera inlägg i 5 minuter.
· 
img8488.jpeg
*Lärking är en av Sveriges sämsta dommare. Om jag uppfatade situationen rätt så åkte Sjögren för diving SAMTIDIGT som Malmöliraren åkte ut för att ha fällt honom. Hur kan det vara filmning och utvisning samtidigt? Konstiga och förhastade domslut hela matchen. Två spelare axel mot axel var ibland utvisning. Riktigt förbannad blev man.
*Brynäs skapade en hel del men satte som vanligt inte dit chanserna. Med detta sagt måste jag ändå påpeka att jag ser ljuset i tunneln. Inte på grund av BIFs spel utan på grund av MIFs. Seriens så kallade "bästa lag" hade endast ett fåtal halvchanser och en riktigt farlig chans utöver målet. Nurminen var riktigt bra i deras mål och han räddade dem från förlust även om BIF inte var överlägset på något sätt. Honken kändes stabil.
*Philips var bra, målet var som att födas på nytt. Lika viktigt att MIF inte fick tre pinnar som att vi fick en.
I övrigt angående BIFs spel:
Något som jag saknar i Brynäs spel är tålamodet i vissa lägen. Just bristen på detta blir påtaglig när man ser hur stressade vissa backar blir vid uppspelen. Nu är inte hockey likt fotboll på många sätt, men visst skulle BIF tjäna på att "spela runt bollen i backlinjen" ibland istället för att dumpa pucken när ingen finns att åka på den. Då måste man ju ta tillbaka pucken igen och ödsla massor av kraft.
Detta fenomen finns hos massor av lag, men kolla på Frölunda nästa gång ni får chansen. De framstår som fartfyllda och offensiva, vilket de är, men passningsskickligheten som spelarna (främst backarna) besitter medför ett lugn i uppspelen som inte finns hos exempelvis vårt favoritlag.
Det finns dock ett stort MEN i det hela. Man måste ha just backar som är spelskickliga nog att kunna hålla pucken inom laget medan man omformerar sig inför ett nytt anfallsförsök. Det säger sig självt att uppspelslägen inte är självklara varje gång man tar ett par skär ut från bakom egen kasse, men är man tillräckligt kall och spelskicklig så vågar man hålla pucken inom laget och omformera sig inför ett nytt försök istället för att dumpa pucken djupt i zon samtidigt som ingen åker. I fotboll är det enklare då man har större ytor och ett långsammare tempo med mer tid att analysera läget. Men det går i hockey också, det vet jag!
Noterbart är att jag vill att detta alternativ ska tillämpas när man:
1) Inte har någon som åker på dumpen, har man en Malmström som är i fas med egen spelare så dumpa!
2) Inte har något klart spelalternativ genom första delen av mittzonen. Ingen idé att chansa mellan checkande forwards om man istället kan coola ner sig lite och försöka igen.
Det finns någon slags underförstådd "regel" som säger att när man väl har börjat ett anfall, ja då ska tamigfan pucken in i anfallszon på en gång även om man inte har någon som kan hålla den där. Vansinne i mina ögon. Hellre ser jag att ytterligare 20 sekunder går på klockan och att motståndaran är de som får jaga pucken.
Det är min analys för kvällen. Sov gott Brynäsvänner, ljusare tider är runt hörnet. I alla fall om jag får bestämma! ;)