Brynäs IF

JanT: Den "proffsige" Lindström har endast ett rätt i sitt resonemang, och det gäller PRINCIPEN: att helst ha ersättare klara när man skickar iväg spelare.
Men det gäller som sagt principen.
Nu blir Willys resonemang inget annat än vanligt gnäll och frustration över att det går dåligt för tillfället. I det avseendet är han inte mer proffsig än ngn annan dödlig.
Willy klev fram 87/88 och röt i om att ALLA i laget måste hjälpa till och ta sitt ansvar.
Ser ingen större skillnad mot dagens lag, där Sjödda och övriga rävar verkligen klivit fram och försöker ta tag i grejerna.
Hans resonemang i övrigt tyder ju på att det på den tiden var ännu vanligare med spelarklickar som tog sig friheter. Skillnaden är att då vågade ingen ryta i eller ens tänka tanken på bänkning och ännu värre: sparken.
Många tycks ha glömt, förträngt eller vad det nu är, att Boorken känt sig nödgad att vidta åtgärderna med sparkningar.
Det var inga plötsliga infall som bara dök upp, utan åtgärder som togs efter moget övervägande.
Att det sedan råkade hända i ett läge där arbetsmarknaden var begränsad vad gäller förstärkningar, är ju isf otur.
Skall Boork i ett sådant läge låta spelare som han tycker förstör mer än tillför, fortsätta spela bara för att vi inte hunnit få fram ersättare?
Eller för att det kanske inte FINNS fullgoda ersättare?
Lindströms resonemang håller mao inte, om det inte vore så att Boork på ett mkt tidigt stadium (i våras) hade klart för sig vad som ev skulle komma att hända.
I Walles fall håller jag dock med i det Ahlgren skriver i sin insändare:
att Walle borde ha fått en chans till.
Det verkar dock vara ngt som Boorken ser som mkt allvarligt som ligger bakom, annars tror jag inte han skulle vara så hårdnackad i detta fall.