Brynäs IF

Peja: Att ta hem hela serien sågs nog av så gott som alla som totalt uteslutet innan säsongen. När det sen visade sig att det fanns en möjlighet, om än kanske inte så realistisk, så tror jag att spelarna tog detta för vad det egentligen var: en bekräftelse på att man spelat bra och inte är så mkt sämre än ngt annat lag när spelet stämmer.

Därefter har vi hamnat i en svacka, av anledningar som jag redan tagit upp.
Det är inga märkvärdigheter vi talar om, utan vanliga enkla anledningar som gör att varje lag får sina svackor, och att dom oftast kommer lite olika i tid för olika lag beroende på faktorer som man oftast kanske inte kan bestämma över.
Och faktum är ju att du verkar basera hela lagets kapacitet och generlla status på just de matcher vi nu gjort under svackan.
Det är bl.a tal om "fritt fall", vilket mer känns som en kvällstidningsrubrik signerad Anrell, än en genomarbetad och seriös analys av läget.
Visst har det gått trögt, men ändå inte så oerhört trögt som din "rubrik" antyder. Det känns även som att det är dom höga förväntningarna när vi nu gått bättre än vad som kanske förväntats och dom därpå icke infriade förväntningarna, som har styrt resonemanget och slutsatserna.

Summa summarum: alla lag har haft sina ups and downs genom serien. När vi nu gör bokslut så har vi varit klara för slutspel långt innan serien är avslutad. Detta faktum kan ur en tränares och ett lag synpunkt vara både tillfördel och nackdel, så hur man än tar sig till ett slutspel (via en stark slutspurt a la LHC eller via att vara klara i god tid) så kan det mao bli fel vid båda alternativen, när slutspelet sen väl kommit igång.
Att även ex kategoriskt påstå att vår hårdträning skulle vara orsaken till vår nuvarande svacka kan kanske ha sin poäng, men det är ju ett medvetet handlande av en erfaren tränare som du talar om.
Vilket verkar glömmas bort i all besvikelse och frustration hos många supportrar.

Försök istället att ha lite proportion på vad vi dels har åstadkommit men också vad man kanske kan förvänta sig av ett ändå relativt i slutspelssammanhang orutinerat lag.
Därmed inte sagt att vi ska stå med mössan i hand och beundra alla storheter som FBK, LHC osv.
Det är bara att titta på ett lag som Frölunda, så förstår man hur oerhört jämnt och tufft årets ES varit och hur fort det kan gå (åt båda håll sas) när det börjar djävlas resp funka.