Bad_Brett: Du är inte helt fel ute. Vi är ganska lika. Utseende och snack. Karln kan ju argumentera och tar nog över efter Trumpen då demokraterna är ute och simmar utan att hitta hem.
Costanza: Brukar bara spela denna vid vinst, men 4 poäng på bortaresan i Skåneland. Dessutom efter minisvacka, detta är en liten vinst för Oss MoDoiter.
Rip Kirby: Äh, kvällen är inte slut än. Vi dammar på med en metalklassiker där sång, trum- och gitarrspel på sjukt hög nivå står i centrum. Video nummer två är alltså en dag gammal. Inte samma band - Queensrÿche - men samma sångare i Geoff Tate.
Inte bara lite imponerande att sätta samma tonläge 40 år senare.
1: Officiell video 1983 2: Live-version 1983 3. Live, 1984 4: Geoff Tate (66 år gammal), "Take hold of the flame/Queen of the reich, live IGÅR!!
puffe: Vi hade inget emot Hasse, men han var lite nedlåtande mot oss, några gånger trots att vi höjde stämningen i Kempis med ett par hundra procent på lördagarna.
Då fick han lite inbördes bland oss och på Modos officiella forum läsa det kontranamnet. Ja, det hade såklart med det gul-blå äventyret att göra.
NuMo: Helt sjukt, min favvolåt, all time. Får jag kalla erat Solleftegäng Fylleklacken? Eurovision när det peakade. Satan, hur svarar man på det. Man blir matt.
Skall vi tillbaks så långt och med Modoanknytning så blir det den här låten som vi spelade varje gång (Vi i Sollefteågänget) på väg till Ö-vik inför MoDomatch. Väl där brukade vi möta upp hos Frisco (Gammal HS medlem) och se videon. Vi kollade extra noga när hon liksom på något sensuellt sätt sög in överläppen på ett par ställen. Sen spolade vi tillbaks och såg det igen, och igen och igen. Sen åkte vi och såg på MoDo. France Gall.
NuMo: Samma här, har alltid gillat musiken, men har på senare tid upptäckt att texten ibland är minst lika viktig. Fast då får det gärna vara på svenska, annars blir det obegripligt.
Eftersom jag är från Republiken Jämtland är detta ett exempel på bra text, men även bra musik(enligt mej då) . Tänkvärt, även på fina forum som Hockeysnack
NuMo: Ett mästerverk. Närvaron på scen hos en artist blir inte mer äkta än den Jerry Williams visar prov på här. Jerka gjorde en show på börsen 1990 tillsammans med The Boppers som jag var på en kväll. Dom hade bra drag på låtarna.
Engelsk version? Tänkte jag först, sen kom jag på att jag inte förstod danska heller på den tiden. Det var ljudbilden. För mig var röster instrument och tyvärr, det är det fortfarande. Har extremt svårt att koncentrera mig på texter. Måste jag lyssna texter kan jag lika gärna läsa poesi. Men, blir jag tillräckligt kär i en låt så tar jag mig tiden att intressera mig för texten också.
NuMo: Haha, inte samma resa, men brorsan hade en Fiat 128(lånade den och hittade inte backen, fick gå tillbaka och fråga hur man hittade den), rena caben jämfört då, men samma tidlösa musik
Samma här. Men det var för mig ett par år tidigare. Var på väg till en judotävling i en liten Fiat 127 på väg till Vilhelmina med fem kamrater + Chaufför. Man rymdes många i en liten bil på den tiden. Problemet med små gamla värdelösa bilar att de inte håller hela tiden, men som tur var så hann vi åka in till Röån, en bit utanför Junsele. Mina tremänningar bodde där och deras föräldrar hade en taxifirma. Vi fick låna deras "långmersa". I kassetdäcket. Blondie och Gasoline. Därefter två av mina favoritgrupper. Debbie blev man ju kär i så fort man sen såg henne på MTV.
puffe: Min egentliga favorit av versionen. Ett av mina favoritalbum förövrigt. 13-14 år då :) Spel på arkaden och inmatande av enkronor på jukeboxen med låten Broken English på badhuset i Sollefteå. Då var man kär utan att ha ett egentligt objekt.
· 
www.youtube.com/watch?v=uZbEpJDToCY&ab_channel=Tryin%27Within