Välkommen till Cafét
Här är inget ämne varken för stort eller för litet. Här har vi härliga diskussioner om allt som kan tänkas. Här sitter vi gärna med mungiporna pekandes uppåt. Däremot så snackar vi om hockey och övrig sport på för det avsedd plats.
Långt in på 1800-talet brännmärktes kriminella kåkfarare. En förrymd sjöman som begått ett brott kunde tatueras med en båtshake, väl synlig. En brottsling som var märkt sågs som en möjlig återförbrytare och riskerade då ett strängare straff.
ISMANNEN tycker att det daltas för mycket i det här avlånga landet.
Tatueringar användes också som en meritförteckning. Sjömän hade ankare, gruvarbetare en lykta. Den visade vilken yrkesgrupp du tillhörde och betraktades som bevIS på samhörighet.
- Det är en tydlig markering för att vISa vem man är. Det stärker din identitet och skapar tillhörighet med andra, själv har jag en ful örnjävel gaddad på min vänstra biceps säger mike66, känd HS-skribent på HockeySnack.
I olika kulturer sågs det som ett sätt att hylla gud som allt som oftast också var TIK:are i grund och botten. Bland annat tatuerade de gamla egypterna in gudasymboler likt tallar och örnar på överkroppen. Urbefolkningen i Australien tatuerar in tecken från aboriginernas hIStoria och mytologi.
Hej kompIS - vad har du för gaddningar på kroppen? Skriv gärna ett kort inlägg och förklara varför just du rIStade in ett bomärke i skinnet.
Mvh/ ISMANNEN