Café

NuMo: Det var bättre förr!!!

Ganska intresant läsning faktikt

När man dömde i domstolarna tidigare var alla brott straffbara. Några förmildrande omständigheter tog man ej hänsyn till. Villkorlig dom existerade ej.
Straffen skulle vara fostrande och avskräckande. Däremot graderades brotten, man skilde på grov stöld och stöld av mindre värde, sk. snatteri. Man gjorde också skillnad på mord och dråp.
Man tog också i straffsatsen hänsyn till om brottet upprepades. För "fjärde resan stöld" kunde man dömas till hängning. Husaga var tillåten, men ej misshandel.

Ursprungligen fanns enbart två straffsatser, böter eller dödsstraff. I vissa fall även skamstraff.
Med skamstraff menades att stå eller sitta och skämmas inför befolkningen. Att hamns i kyrkostocken var ett sådant straff. Offret satt då fast med benen i en stock. Förbipasserande kunde spotta eller kissa på offret eller uttala förnedrande ord.
Ett annat skamstraff var att stå fjättrad vid skampålen. En tjuv kunde få stå fjättrad vid pålen med tjuvgodset i famnen på en öppen plats och skämmas
Vidare kunde rätten förklara den dömde som fredlös eller till och med landsförvisas.

Fängelsestraff infördes först på 1600-talet och var mer i form av straffarbete. De fängelser som då byggdes var allmänfängelser med stora salar där alla fångar blandades. Cellfängelser kom först på 1840-talet.

En åtalad kunde svära sig fri. Det krävdes då att den åtalade nekade till brottet och kunde åberopa 12 hederliga män som intygade att den åtalade var en hederlig man som ej kunde ha utfört dådet. Denna rätt togs efterhand bort.

Antal dödsstraff minskade genom 1864-års strafflag och den sista avrättningen ägde rum 1910. Dödsstraffet avskaffades 1921.

Under 1600-talet bestraffades alla stölder vars värde översteg en viss summa med döden. Enligt 1653-års strafförordningen gick denna summa vid 60 daler. Tidigare var detta belopp betydligt lägre. Nu avrättades inte alla tjuvar som dömdes till döden utan många fick straffen omvandlade. Återfallsförbrytare hade dock ingen nåd att vänta.
I 1734-års lag ändrades beloppet vid stöld för dödsstraff till 100 daler vid tredje resan samt vid fjärde resan direkt dödsstraff oberoende hur stort beloppet var. Redan 1740 skärptes lagstiftningen ytterligare. Alla inbrottsstölder bestraffades med hängning. 1746 bestraffades stöld ur brev med döden och 1748 hängdes häst- och boskapstjuvar. 1766 blev det ficktjuvarnas tur att hängas och 173 räckte det med att mjölka grannens kor för att dömas till döden. Först 1864 mildrades strafflagen. Mellan 1800 och 1864 avrättades 644 personer i Sverige.

För riktigt bestialiska brott kund kvalificerat dödsstraff utdömas. Med detta menas ett skärpt dödsstraff. Meningen var att det skulle finns en symbolisk anknytning mellan brottet och straffet som underströk det svåra brottet. Som ett tillägg till domen dömdes även brottslingen till ytterligare ett straff. Några exempel på detta är. högra handens avhuggande samt halshuggning; halshuggning åtföljt av stegling (för män) eller halshuggning åtföljt av bränning på bål (för kvinnor). Den hårdaste formen av kvalificerat dödsstraff drabbade de som "begått våld på skeppsbrutna, så att döden därav följer". Gärningsmannen skulle då rådbråkas och därefter läggas på stegel och hjul.