Fotboll

scim: Sitter och ser på Arsenal - West Ham och det är väl ingen höjdare till match. Men ändå ler jag, något som inte är förknippat med att det står 0-0. Nä, jag ler åt inlevelsen från kommentatorn Niklas Holmgren.

Så fort det blir en halvchans eller en närkamp så är det höjd röst, på gränsen till skrik, och naturligtvis det där speciella Holmgrenska sättet att uttala namn. Adebayor hade nyss en chans och där jag stod i köket började jag skratta högt.

Poffa: sjalv sag jag matchen fran rad 11, ovre etage pa Emirates sodra kortsida. Trist att inte fa se nagot mal, men man far val pa nagot satt anda lyfta pa hatten for ett West Ham som genomfor sin matchplan nastan felfritt och till slut var sa defensiva att de forsokte sla bollen till icing for att fa till spelavbrott. Adebayor hade anda tva lagen som bara ska vara mal, frustrerande som f-n. Dar tappade vi annu en chans att narma oss lagen ovanfor. Vi har forresten varit i London sedan i tisdags och skulle ha akt till Liverpool i onsdags men nar resten av ganget satt pa bussen upp lag jag och sambon med 40 graders feberfrossa pa hotellet. Inte helt lyckad tajming pa den influensan, kanske hade vi fatt den dar skidakarsjukan som bara verkar drabba svenska skidakare alldeles lagom tajmat till stora masterskap sa att de slipper aka ut i sparen och sluta 38:a? :-)