HV71

Et tu Brute: Huga, vilken match! Det är två riktigt bra lag som möts i årets final. Vilken kamp, intensitet och individuella skickliga spelare som finns. Det stod 0-0 långt in i tredje perioden men matchen var underhållande och inte alls tråkig (som en 0-0 match kan vara).

Klart att det är tillfälligheter som avgör matchen ikväll men det finns några saker som jag reagerar på och som till slut fällde avgörandet.

• Stefan Liv kändes stabilare under matchen. Nu är han där igen. Bäst när det gäller. Det släpps inte in några skitmål och han står rätt hela tiden. Han får dessutom med sig ett par fantomräddningar, räddningar som inte finns när man inte har flytet.
• HV hade i kväll en första och andra femma som presterade på toppen av sin förmåga. Jag imponeras stort av 13-9-17 som jag tyckte var er genomgående bästa formation. Sedan har ni 10-76-39 som liksom vet vad ett slutspel handlar om och som övriga laget kan luta sig mot. Avgör idag, avgjorde senast. Är det bra eller är det bra?
• Dessutom har ni en spelare som kan tyckas vara underskattad. Teemu Laine var grymt bra idag och har vuxit under slutspelet. Det är en sådan spelare som får en att gå igång. Ettrig, sugen på spel och ett ständigt irritationsmoment för motståndarlaget. Jag personligen tycker den mannen var spelaren som tände övriga laget med sin intensitet.
• Det är svårt att hävda att HVs överlägsenhet beror på den förkrossande PP-statistiken, i alla fall i slutspelet. Där har det vacklat betänkligt men detta till trots vinner HV matcher. PP känns som grädde på moset, inte något som HV står och faller med.

HV imponerar på mig. Laget spelar riktigt bra hockey. Även om jag unnar Dif en final-vinst så vinner det bästa laget. Och HV blir nog ett nummer för stort. Dif kröp på knäna i sudden då HV gasade. Fysiken tar ut sin rätt, det har tidigare kvartar och semifinaler visat.