Visst är det lite skillnad i mellan dessa två århundraden när det gäller hockeyn och dess utveckling och att det går bra mycket snabbare idag. Men utan att påstå för mycket så har NHL hockeyn blivit lite snällare med åren och den rena brutalhockey finns inte lika påtaglig längre! Sitter bara och funderar på att spelarna måste ha blivit mer bekväma med tiden! Med undantag på Bröderna Sedin, Sundström, Näslund, Forsberg m.fl från den anrika klubben MoDo. Sen har vi Holmström, Anders Nilsson och ett par till från Luleå.
Men i övrigt är det lite tunnsått med lirare som åker över och lyckas eller ska man säga är tuff nog att kämpa för en plats i sitt NHL lag. Visst finns det undantag med spelare som lyckas och därmed lyckas bärga hem pokalen men då oftast med mycket sparsam speltid!
En spelare som man bara måste imponeras av är Mats Näslund från Timrå. Man kan fråga sig hur han kunde hävda sig i NHL på den tiden han spelade!! Menar karln var inte direkt biffig och att möta tex Flyers på 70-80-talet krävde en tuffhet som man har svår att föreställa sig!!!
På den tiden hade vi dessutom Löven produkterna Patrik och Peter Sundström. Timrå bördiga Peter Andersson men även Östersunds Ulf Dalen och Calle Johansson från Hanhals även dom fostrade i Löven. Dessa var om inte stjärnor men etablerade NHL spelare om man bortser från Patrik som verkligen var det. Har dock lite dålig koll på MoDo spelarna från den tiden och även på de svart/gula som man inte ides ha koll på då!!! Visst dom hade en omtalad målvakt som hade det lite tungt over there och som kanske lite fel blev beskylld för både det ena och andra vid namn Hardy Åström!! Han var ändå en stabil målvakt med svenska mått mätt men nån Pelle Lindbergh var han inte direkt!! Om detta är varför detta lag har lite svårt att exportera NHL målvakter i nutid låter jag vara osagt men man kanske borde producera och släppa fram egna målvakter först kan man tycka!!
Men å andra sidan är det mycket lättare idag att bli "kallad" för NHL stjärna för det räcker tydligen med att bli draftad så räknas man som det!!!
Nu är detta bara sett från Norrlands hockeyn och främst från Timrå och uppåt i landet, vet att tex Brynäs har många etablerade spelare i NHL.
Men i övrigt så är det mest spelare som håller till farmarligorna och om dom inte viker ner sig och återvänder hem och blir konstigt nog kallade för att vara en återvändande NHL-stjärna!!!
Kan säkert ha glömt att nämna någon men i stora drag är de flesta med.
Ps. Detta inlägg är INTE skrivet för att en viss person ska få högt blodtryck och yla som en sårad!!! ;-) Ds.
Jaca: Pitefödde Renberg, en ren Luleåprodukt som mentalt kom till oss som 3:åring. Fint utbildad i underbar fysisk hockey hos oss för att sedan bli världsberömd i Phillys Legend of doom. Men det är klart att eftersom han som 40-plussande hockeypensionär rundade av karriären med att mjölka pengar av uberlasse i Apan så anser Yoda han vara klassad som ren Ap-produkt..... :)
Holmström är från Piteå, ingen Qatarprodukt. Han gick dit som 21åring och hade 2 säsonger där.
Sen Anders "Sållet" Nilsson.... den skotträdde filuren! Sämst i ligan, gjuten i AHL i framtiden, om han inte flyr till Kebabistan.
Finns såklart ingen som kan mäta sig med MoDo, andra lag är också duktiga på skicka storspelare, Djurgårn, Frölunda, Brynäs. Vi har väl Janne Erixon, Mats Lindgren, Adam Larsson, Oscar Lindberg etc. Inte lina bra som tidigare nämnda, men ändå fler än löven och Qatar och det är det viktiga
Jaca: Calle Johansson från Onsala är från KBA 67 och är väl knappast fostrad av Löven utan gick dit från Frölunda då dom degraderades 1984 efter att ha debuterat i Elitserien endast 16 år gammal.
· 
· 
· 
· 
· 
Men utan att påstå för mycket så har NHL hockeyn blivit lite snällare med åren och den rena brutalhockey finns inte lika påtaglig längre!
Sitter bara och funderar på att spelarna måste ha blivit mer bekväma med tiden!
Med undantag på Bröderna Sedin, Sundström, Näslund, Forsberg m.fl från den anrika klubben MoDo. Sen har vi Holmström, Anders Nilsson och ett par till från Luleå.
Men i övrigt är det lite tunnsått med lirare som åker över och lyckas eller ska man säga är tuff nog att kämpa för en plats i sitt NHL lag.
Visst finns det undantag med spelare som lyckas och därmed lyckas bärga hem pokalen men då oftast med mycket sparsam speltid!
En spelare som man bara måste imponeras av är Mats Näslund från Timrå.
Man kan fråga sig hur han kunde hävda sig i NHL på den tiden han spelade!! Menar karln var inte direkt biffig och att möta tex Flyers på 70-80-talet krävde en tuffhet som man har svår att föreställa sig!!!
På den tiden hade vi dessutom Löven produkterna Patrik och Peter Sundström. Timrå bördiga Peter Andersson men även Östersunds Ulf Dalen och Calle Johansson från Hanhals även dom fostrade i Löven.
Dessa var om inte stjärnor men etablerade NHL spelare om man bortser från Patrik som verkligen var det.
Har dock lite dålig koll på MoDo spelarna från den tiden och även på de svart/gula som man inte ides ha koll på då!!!
Visst dom hade en omtalad målvakt som hade det lite tungt over there och som kanske lite fel blev beskylld för både det ena och andra vid namn Hardy Åström!!
Han var ändå en stabil målvakt med svenska mått mätt men nån Pelle Lindbergh var han inte direkt!!
Om detta är varför detta lag har lite svårt att exportera NHL målvakter i nutid låter jag vara osagt men man kanske borde producera och släppa fram egna målvakter först kan man tycka!!
Men å andra sidan är det mycket lättare idag att bli "kallad" för NHL stjärna för det räcker tydligen med att bli draftad så räknas man som det!!!
Nu är detta bara sett från Norrlands hockeyn och främst från Timrå och uppåt i landet, vet att tex Brynäs har många etablerade spelare i NHL.
Men i övrigt så är det mest spelare som håller till farmarligorna och om dom inte viker ner sig och återvänder hem och blir konstigt nog kallade för att vara en återvändande NHL-stjärna!!!
Kan säkert ha glömt att nämna någon men i stora drag är de flesta med.
Ps. Detta inlägg är INTE skrivet för att en viss person ska få högt blodtryck och yla som en sårad!!! ;-) Ds.