| Att vägra gratulera en vinnande motståndare och bara skylla förluster på domarna, tur eller att ens eget lag är "nedtränade" eller inte riktigt "ville vinna"? |
 | 15% |
| Att offentliggöra information som i efterhand visar sig vara falsk och att klubben mycket väl visste om det när lögnerna spreds? |
| 26% |
| Att försöka lura till sig andra klubbars talanger genom att i lönndom kontakta pojkar ända ned i 12-13-årsåldern? |
| 37% |
| Att utse en lagkapten som offentligt proklamerat att han fuskar och gång efter annan visas bryta mot regler och stängas av? |
| 22% |
Bästa scenariot är ju givetvis egen hall med konstant bra snitt, och därmed möjlighet att kunna lägga och hålla sin budget. LHC har ju fått till någon slags medelväg, kommunen äger och hyr ut (till iofs ganska stora pengar) hallen till LHC, som samtidigt sköter drift och numera kiosker och serveringar. Under de första CC-åren drev kommunen själv kiosk- och restaurangverksamheten, något som framförallt ungdomslagen torskade på. Under Stångebro-eran ingick det i deras beting att bemanna kioskerna, en vinna-vinna situation då personalkostnaden (läs föräldrar) var lika med noll samtidigt som lagen i ungdomsverksamheten fick in pengar till sin verksamhet.
Summa summarum tror jag att ägandet av hallen egentligen inte har största betydelsen, det är mer vad man kan/tillåts göra runtomkring arrangemangen som genererar extra intäkter. Ett ägande innebär ju också ett ganska stort risktagande, både vad det gäller föreningens status (dvs divisionstillhörighet), samt överraskningar i drift & underhåll.