Luleå HF

Lulekickan: Ja, känns märkligt med coop arena. Var det illa med sponsorpengar, eller vad är det som utlöste det hela? Delfinen är delfinen, precis som stångebro alltid blir stångebro oavsett om något så galet som var på tal ryktesvägen för nåt år sen att den skulle döpas om till kexchoklad eller cloetta. Lite av att sälja sin själ, vilket jag tycker att en del klubbar har gjort, nu även Luleå. Sen är det givetvis en balansgång för vad integriteten är värd kontra vilka pengar som behövs för en satsning, ungdomsverksamhet, etc. Och det är ju svårt att bara se det negtivt när det kan bli en boost för intresset såsom för Lövbergs & Kinnarps.

Om jag ändå ska kommentera köpefrågan så tycker jag ödmjukheten finns bland de flesta här, man satsar trots allt långsiktigt för att bli en etablerad storklubb, för att få igång ett tidigare ganska dött hockey östergötland. Du får också tänka på att denna stad suktat efter sportslig identitet efter t.ex. skitfotboll och mindervärdskomplex mot norrköpings IFK, samt vita hästen på den tiden de var stora. LHC är egentligen en saga om man sätter sig in, en mediåker klubb som länge legat i 2:an och harvat, sen kom en Mr. Mike Helber från staterna och gifte sig med kirunasyrran till Nilema, och började lira i Linköping. Han är helgonförklarad här och har harvat upp klubben under hela nittiotalet upp i eliten. Mr Mike slutade nu och är som kanske bekant klubbdirektör. Klubben har skötts väldigt gott hela vägen från en liten förening till stor, och jämföra med MIF o Percy är orättvist. Klubben tog sig inte upp i eliten med plånboken utan med hjärta och fighting spirit. Trogna killar som Mange J (nu frölunda, Nilema, Söderström (skyttekungen i fbk), gick ifrån oss när vi kom ut i rampljuset men inte riktigt kunde prestera. Man förstår dem, bra lirare som ville vidare. Klubben gjorde ett misstag och trodde efter att man varit överlägsen ett par år irad i allsvenskan att det skulle hålla med de gamla killarna och vägrade värva en massa nytt. Nej - grabbarna som lyft klubben och tagit Linköping till eliten skulle få chansen och äran att lira där också. Denna sportsliga ödmjukhet fick resultatet att MR. Fagerlund suckade att Linköping var en skam för elitserien. Detta efter att Linköping på ett barnsligt sett ville roa publiken med klapp klapp hockey och skrinnade i 180 frammåt även på borta is. Vi var för naiva, blev strykgosse och åkte ur. Plakaten skrevs redan samma kväll. Vi ska tillbaka! Några bra lirare värvades och vi tog oss tillbaka direkt året efter. Klubben valde att värva ett antal bra spelare för att hålla kvar klubben i eliten, inte satsa för fullt direkt, nej en sak i taget. Klubben sade öppet att det var hänga kvar som gällde och slutspel inte förrän året efter. Vi hängde kvar som bekant och nu togs nästa steg, en större satsning på lång sikt. TJ och grabbarna värvades, de flesta på långa kontrakt för att vara med under dessa år och bygga ett stabilt topplag. Det handlar inte om att ta SM guld i år, det handlar att bygga ett intresse för hockeyn i området, det handlar om ungdomsverksamhet, köra hockey gymnasium, etc. Detta lyckas man inte med om man inte har ett stabilt ES lag. Klubben har fått en massa sponsorpengar, mycket tack vare Mård, ordförande, som är en näringslivskille med mycket kontakter. Men också mycket tack vare Fredrik J, squashkillen ni kanske känner till, som gjort ett grymt bra PR och marknadsjobb i klubben. Bakom stjärnorna på isen finns en stab med klubbkänsla och hjärta som varit med länge och jobbat hårt för att få uppleva det vi ser idag. Det handlar inte om en Percy klubb.

Vi som stått i hallen och sett div. 2 spel när ni såg ES, vi är lika tacksamma för en fantastiskt fint skött klubb, och tacksam till staden som stöttat klubben. Och sist men inte minst tacksamma till Mikes fru som fick honom att bosätta sig i sverige...

Jag hoppas därmed att jag kanske gett en lite annolunda bild av köpelaget och förmedlat den känsla som de flesta av oss Lhc anhängare känner. Sedan kan jag faktiskt försvara en och annan som frustrerat slänger ur sig tasktigheter, det är frustrerande ibland när människor i media trakaserar och ger en ful bild för att få rubriker, och lika jobbigt att höra andra som blint köper medias förmedlade bild. Som jag ser det kunde man målat upp en solskens historia om laget likagärna, och vi kunde haft en trevligare stämmning runt ikring.

Tackar för ordet.