Luleå HF

Matchen bryts! Den ovanstående beskrivningen signalerade ju ingen allvarlig skada annat än en rejäl hjärnskakning men tydligen var den värre än man kunde väntat sig, med lång medvetslöshet och kramper. Min gissning är alltså att trots de svåra symptomen handlar det ändå bara om en hjärnskakning och kommer då att hanteras på sådant sätt. Mer allvarliga följder skulle kunna vara en svår blödning av typen subduralhematom men sannolikt är det inte det, och åtgärden nu är bara direkt till röntgen för att utesluta blödning och därefter bara vänta in läkning.

Trist händelse som får en att förstå att hockey är ändå bara hockey. Bland Johan Davidsson och HVs spelare väcker detta förstås svåra känslor efter Stefan Liv i fjol och man ville inte fortsätta matchen vilket Luleå direkt accepterade och publiken applåderade.

Det hade varit underligt att se matchen fortsätta efter ett sådant långt avbrott. Hur den så småningom ska avgöras och poängen fördelas har man ingen aning om men det känns förstås helt ovidkommande nu.

Jaha. Med de obehagliga bilderna på näthinnan finns det ingen lust att tala hockey idag.

När det gäller Oscar Sundhs svåra olycka får vi ju besked senare men personligen är jag rätt övertygad om att det inte handlade om fraktur på nackkotor och skadad ryggmärg - den mest obehagliga skada man alltid är rädd för när det spelas hockey. Det våld som Sundh utsattes för var helt enkelt inte av det slaget.

Däremot en hjärnskakning vilket finns varianter av från en inflammation, svullnad, av hjärnan till mindre blödningar upp till större blödningar i det trånga utrymmet i kraniet. Men de senare nämnda svåra blödningarna är i princip okända hos friska unga män även vid uttalat våld mot huvud som kan förekomma i ishockey.

Så min gissning är en uttalad hjärnskaning dvs en svullnad med ev. mindre blödningar och att han var medvetslös under lång tid av och till med kramper, dvs epileptiska sådana, stämmer väl med det. Jag tror att han vaknar upp av sig själv och rehabiliteras som "vanlig" hjärnskakning även om han förstås redan genomgår specialröntgen som säkerhetsåtgärd för att fastställa att ingen blödning som kräver kirurgisk åtgärd föreligger.

Men det var riktigt oväntat. Sundh och Koivisto kämpade i fart om pucken vid sarg, det blev trångt och Sundh tappade balansen. När han blev kvar på isen trodde jag först det handlade om att fotled eller knä skadats, men det var ju inte så. När han tappade balansen slog han huvudet i plexit - tack-och-lov ett sviktande sådan numera, och sålunda satt ur spel åkte han i isen och slog i huvudet igen.

Det han råkade ut för uppfattade jag inte alls som speciellt allvarligt inledningsvis, utan ett våld som man då och då riskerar i hockey vid regelrätta tacklingar och andra skeenden då man åker i isen. Men konsekvenserna blev större eftersom han först fick första våldet mot huvudet mot plexit och därefter oförmögen att försvara sig vid fall handlöst åker i isen. 

Nåväl, jag räknar alltså med att Oskar repar sig. Men det är en kraftig påminellse om hur allvarligt vi MÅSTE se på risken för huvudskador. Jag brukar hävda att den spelare som medvetet riktar våld mot huvud allti ska stängas av under lång tid. Och jag går också längre än de flesta när jag hävdar att "regelrätt våld på hockeyis" inte heller den alltid ska accepteras. I vissa lägen är en spelare i situation där han måste inse att det våld han kan utdela kan få riktigt allvarliga konsekvenser och då måste det finnas en spärr mot att utdela det. En riktigt tuff tackling rakt framifrån mot en spelare som har möjlighet att skydda sig ska accepteras, det är hockey. Men att utdela samma våld mot en spelare som man förstår av en eller annan anledning inte kommer att skydda sig - det vill jag ha bort. Det finns tyckare som hävdar att då får vi damhockey utan tacklingar men så är det inte. 

Nu var skadan på Oskar inte alls orsakad av någon helst ojusthet men den illustrerar obehagligt väl hur allvarligt det våld som kan riktas mot huvud kan bli.

En riktigt tråkig dag för hockeyn och då tänker jag förstås inte på det jag tänker på när jag tänker på hockey.

Redigerad kommentar

Sven.Savage: Lite tramsigt är det ändå att bryta, skador sker hela tiden och är en del av spelet. Den mentala biten av sporten är minst lika viktig som den fysiska men där har vi klara brister i Sverige.

Skulle man hållt på så här 1996 hade finalserien tagit 3 månader att spela färdigt.