Sven.Savage:
Vila I Frid (som vi svenskar säger/skriver), nobbe, kompis/motspelare/medmänniska
Jag kan bara skriva under på att Hans "nobbe" Norberg var en fantastisk person, en liten föregånagre till Emil i Lönneberga under uppväxten men med en liten jävels touch om ni förstår (hatade att förlora, grina och kasta saker omkring sej efter torsk i någonting..). Kort kan jag säga att han var en bulan fast mer, nobbe hade bulans stora krigarhjärta men var skickligare och målfarligare (trots att han kom från Luleå Sport Klubb 
Det var med stor sorg jag läste om dödsbudet idag (han dog i den jävliga sjukdomen cancer..)...
Samtidigt är jag tacksam att hans liv inte tog slut där i januari 1989 i Skellefteå, det var faktiskt jäkligt nära att det var slut redan den natten.. Tack svensk sjukvård för dom år vi fick behålla "gamängen/kämpen" nobbe bland oss!
Hälsar en gammal IFK Luleå antagonist och beundrare
Veckans hetaste skribenter
9.50
MOBILT
· · 
mattias - 74: Det var tråkigt.
Hans Nobbe Norberg, en legend inom Luleå Hockey.
Född 1959 började han karriären i Luleå Sportklubb. LSK är ju också min klubb och därför känner man extra för de som komt till Luleå Hockey från Sport, medan de flesta kom från IFK. Nobbe gick upp till elitseriespel i i Sydbotten men återvände till Luleå när Luleå Hockey kom med i finrummet.
Nobbe tillhörde en generation av Luleåspelare som kom fram och tog hockey-Sverige med storm på ett sätt som får senare plantskolor att blekna. Nobbe och hans kamrater var blixtsnabba och öste på mot motståndarmålet i våg efter våg, en hockey som körde över allt och alla.
Den tragiska olyckan i Skellefteå Isstadion då Nobbe bröt fjärde halskotan och sedan blev förlamad har för alltid satt sin prägel på hockeyn genom att visa hur farlig den kan vara men också hur våra liv ibland hänger på en tunn tråd. Och tröja nummer 22 är för alltid pensionerad hos oss.
Men Luleå Hockey lämnade inte Nobbe i sticket. Förlamad gick han in som sportchef och blev den som värvade ihop våra finaste triumfer. Det var Nobbe som landade vår störste lille hjälte, Jarmo Myllys i Luleå.
Nobbe och hans generationskamrater gjorde ett enastående arbete för klubben; inte bara genom det fina jobb som gav våra enorma framgånger under nittiotalet utan också genom att ha fortsatt bra arbete under de år vi hade det ekonomiskt och sportsligt tungt men ändå genom att Luleågenerationerna fanns kvar under Taavola-åren finnas kvar och vägra försvinna.
På senare år blev Nobbe inblandad i diverse debacle. Han och hans kamrater som styrde mycket inom Luleå Hockey blev av LG Niemi och andra kallade för "maffian" och man kämpade för att få bort honom. Till saken hör att visst höll de på att småtrixa lite här och där men det gjorde alla och de var extra duktiga. I den vevan kommer man ihåg rapporterna från en kväll på krogen då Nobbe, förlamad, förklarade för LG Niemi att han skulle slå sönder knäskålarna på honom;-)
Nobbe och hans grabbar fick ändå släppa rodret av klubben efter 10-15 års imponerande insatser. Luleå Hockey moderniserades, mer erfarna ledare kom in och klubben blev mer anpassad till modern affärsverksamhet. Inledningsvis mer snack än verkstad men så småningom kom frukterna speciellt senaste åren när Rönken tagit över och laget och föreningen är ett mönster för andra.
Nobbe med det stora hjärtat för Luleå Hockey accepterade nog att hans tid var förbi och gladdes ändå att lilla LHF utvecklats på ett framgångsrikt sätt. Men gissningsvis saknade han ändå de dagar då han och hans generation VAR Luleå Hockey och då kraften från Luleå imponerade över hela landet med vindsnabba kontringar och en offensiv som får alla andra klubbar under alla andra tider att verkar stillastående.
Jag är säker på att Nobbe redan nu - i den stora arenan ovan här dit alla hjältar kommer när tiden är mogen - snört på sig rören och åkt ut på isen med gnistrande ögon och viljan att ösa in mål som vanligt.
Lycka till i kommande byten, Nobbe. Du finns alltid kvar med oss.
Redigerad kommentar