Shit! Nu har jag kollat upp tredjeperiodsstats på Hockeyligan. Luleå är vassa i tredje, helt korrekt.
När det gäller hemmalag i tredje är Luleå just nu näst bäst i serien, Köplustan är lite värre.
Men. Seriens bästa bortalag i tredjeperioden är Pungen! Och de har lyckats nästan bra i tredjeperioder borta som vi gjort i tredjeperioder hemma...
Det här blir en spännande och helt avgörande tillika oviss period som avgör matchen. Nu återstår bara att ladda, ladda och åter ladda på de virtuella H-läktare - för vissa av oss E-läktare, faktiskt - från vilka vi följer matchen med samma intensitet som när vi stod i Delfinen. Tänk, att känslan alltid finns kvar.
Saknar också att efter match vandra över mjölkuddsbron med snön knastrande under fötterna för att ställa sig i kön i den korta trappan - där alla köer var i Gulagklass - medan det stora vemodet eller den stora lyckan (beroende av matchresultat) rullade in...
Vilket av följande alternativ bör en klubb i SHL helst undvika?
Att försöka lura till sig andra klubbars talanger genom att i lönndom kontakta pojkar ända ned i 12-13-årsåldern?
36% (20)
Att offentliggöra information som i efterhand visar sig vara falsk och att klubben mycket väl visste om det när lögnerna spreds?
27% (15)
Att utse en lagkapten som offentligt proklamerat att han fuskar och gång efter annan visas bryta mot regler och stängas av?
21% (12)
Att vägra gratulera en vinnande motståndare och bara skylla förluster på domarna, tur eller att ens eget lag är "nedtränade" eller inte riktigt "ville vinna"?
Shit! Nu har jag kollat upp tredjeperiodsstats på Hockeyligan. Luleå är vassa i tredje, helt korrekt.
När det gäller hemmalag i tredje är Luleå just nu näst bäst i serien, Köplustan är lite värre.
Men. Seriens bästa bortalag i tredjeperioden är Pungen! Och de har lyckats nästan bra i tredjeperioder borta som vi gjort i tredjeperioder hemma...
Det här blir en spännande och helt avgörande tillika oviss period som avgör matchen. Nu återstår bara att ladda, ladda och åter ladda på de virtuella H-läktare - för vissa av oss E-läktare, faktiskt - från vilka vi följer matchen med samma intensitet som när vi stod i Delfinen. Tänk, att känslan alltid finns kvar.
Saknar också att efter match vandra över mjölkuddsbron med snön knastrande under fötterna för att ställa sig i kön i den korta trappan - där alla köer var i Gulagklass - medan det stora vemodet eller den stora lyckan (beroende av matchresultat) rullade in...