Luleå HF

En väldig skillnad. Tar man vår egen hjälte Jarmo Myllys vet man ju att i en förlorad match när utespelarna inte ansträngde sig lade Myllys av och kunde sila in utan att bry sig. Mot det stod att när det var kamp gav han järnet och höll nollan ungefär lika ofta som övriga vakter tillsammans. Men man brydde sig inte lika mycket.

Men ett antal definitiva skillnader finns som förklarar siffrorna idag jämfört med för 16 år sedan.

För det första har vakternas agerande ändrats ordentligt. På den tiden var de flesta vakterna små och akrobatiska medan nutida vakter ofta är riktigt stora och mer avancerade på att alltid stå rätt än att rädda genom snygga insatser. Mer av att stå ivägen och lämna mycket små luckor än av att agera på annat sätt.

För det andra har butterflystilen slagit igenom. Förr stod vakterna upp och gick ned först när de behövde för att rädda skott. Numera går vakterna ned så snart de inte ser puck för att täcka de vanliga platserna där puck kan gå in. 

För det tredje har man ökat storleken på skydden maximalt, vilket kompletterar de två nämnda faktorerna (stora vakter, stå ivägen mer än att rädda). Tidigare vakter ser mest ut som bandyvakter i jämförelse; nutida vakter liknar spelare i amerikansk fotboll.

Men det är inte bara vakterna det hänger på. De nämnda vakt-relaterade förändringarna hade slagit igenom ganska rejält tidigt på 2000-talet men därefter har vaktresultaten fortsatt att förbättras år efter år. 

Vi kollar exempelvis in vaktligan året efter lockoutsäsongen, dvs Elitserien 2005-2006: