Carl Söderberg intervjuas i periodpaus, som vanligt vill man tycka.
Med båda framtänderna utslagna ger han ett...något tveksamt intryck, speciellt som han redan innan det ligger inne med grötskånska. Konstig dialekt, den där. Jag tycker att det finns två varianter; dels en renare "Helsingborgsskånskan typ, även i stora delar av Malmö" som framförd av en kvinna är en av de vackrare dialekter vi har i mina öron, medan den sydligare grötvarianten är extremt ful. Så uppfattar jag iaf som Norrbottning saken, kanske en skåning tänker precis tvärtom?
Möjligen påverkas min inställning i ovanstående av det faktum att när Carl Söderberg satte vinstpucken 0-1 på Luleå bara sekunder innan straffläggning förklarade han, i efter-match-intervju, att Luleå var trååååkiga, eftersom han inte fick måla hejvilt på oss, som han vant sig att få göra på andra.