Kort kommentar om tacklingar mot huvudet.
En sak som irriterar mig ordentligt är när pensionerade spelare vars erfarenhet ligger 20-30 år tillbaka förklarar - som s k experter i TV eller i media - att tacklingarna nästan alltid är OK och det är den tacklade som har ansvar att vara beredd, hålla upp huvudet, se till att tackligen träffar juste.
De nissarna bygger sitt resonemang från erfarenhet av en hockey där backarna vanligen mer stod stilla än rörde sig på isen, med spelare som kunde vara rökare och lämna match fräscha som nyponrosor utan att behöva duscha ens. Visst tacklades det då, men de tacklingarna visst man om en halv minut innan de kom. Vi talar om tider där det fortfarande fanns spelare som lirat utan hjälm och tider där fula attacker riktade mot huvuden bestraffades ordentligt.
Numera går det undan utav helvete och de flesta spelare är vältränade och fysiskt helt överlägsna de flesta spelare som lirade hockey förr i tiden. Skillnaderna är jämförelsevis som mellan en gammal spårvagn och ett X2000-lok. Numera dyker situationerna upp blixtsnabbt från alla håll; skulle de gamla spelarna teleporteras in till en modern hockeymatch hade de fått lämna i ambulans innan första perioden spelats klart....
Zappaholic: Lintner, som attackerades fult flera ggr av Ulfvar, säger efter match apropos den fula armbågen i ansiktet på honom att "jag tycker synd om hans familj med en sådan respektlös medlem".
Var ju ett lustigt sätt att uttrycka saken.
Men nu går nästa brutal-Ulfv till attack: Tollefsen raaaaasar och menar att "Man går inte till personligt angrepp eller mot familjen."
Den ene busen försvarar den andre och en Ulfv med uppdrag att lära upp rookies i ful-systemet Ulfven pysslar med, lättar på bördan för rookie-Ulfven för att denne ska kunna fortsätta utvecklingen till en "fin" armbågs-Ulfv.