Sven.Savage: Hehe, Gnällerts danZband ville ju då, vid Hedmanska Proppen, ha en ny lag, Lex Wallin med pumpsen: "Om matchen är så gott som avgjord, o mindre än 2 min kvar, får man INTE köra open-ice-tacklingar"! Nu visste ju inte Hedman om denna Loobska nya regel, därav Proppen, så revben, handväska o pumps flög all världens väg!
Undrar just vilken Luling Loob kommer gå ut med att denne är KLAR för FBK nu då?
MOBILT
· · 
· 
Hm. I efterhand var Fusklunda en munsbit och det kunde lika gärna slutat 4-0 i matcher.
Hemma var vi mycket starka och de skulle behövt enorm flyt för att ta en match i Delfinen.
Nere i Scandal-I-Analium var vi genomgående det bättre laget men de hade flyt att ta två matcher men sedan gick det inte längre.
Våra bortamatcher:
Match 1 fick de 2-0 efter misstag från oss och sedan tokdominerade vi resten av matchen men satte varje skott i Huvvas plock.
Match 2 kollapsade zebrorna och Fusklunda fuskade iväg till 3-1 men ändå höll vi på att ta matchen och det gick fem perioder innan den hamnade i Göttlabörrg.
Match 3 körde vi snabbt in 0-3 och la sedan ner tempot och lät Fusklunda stånga sig blodiga.
Redan innan kvarten var ju Fusklunda förlorade. De försökte kämpa, vilket är svårt för ett lag där spelsystemet bygger på lättja. Men deras absoluta vapen var tuff brytalhockey: de skulle skrämma Luleå att vika ned sig. Men det gådde inte. Lulepå var tuffare än Fusklunda. Ungefär samma facit som 1996. Särskilt kommer man ihåg några händelser.
Joel satte en ful huvustackling på Sami som försvann från kvarten, men Vihko gav tillbaka genom en väsentligen juste tackling på Pebben som tog bort honom. Joel och Fusklundorna försökte gny ungefär att "lappar får vi väl skada som vi önskar men Luleå får vju inte röra vår ikon" men ficj svar på tal.
Första matchen o skandalarenan körde de på med brutalhockey och filade sig hur mycket som helst första perioden till devid periodslut rusade in hela gänget för att göra upp. Ilsknat var Tömmernes som rusade på Fredrik Svensson. Fredrik proppade honom med ett rak höger och plötsligt ville inte Fusklunda slåss längre;-)
Senare i den matchen sökte Fredrik upp Joel, som stått för många brutala vårdslösa överfall och förklarade för Joel att nu har du tiggt om att göra upp. Joel fegade ur, kröp ihop, gömde sig bakom domaren. Efter det gick det inte så lätt för Joel och Fusklunda att spela all big and bad länge;-)
Fusklunda körde ändå med en massa tacklingar för att skrämma lulespelare. Då tog vi in Anton Hedman som åkte runt och satte ett antal justa monstertacklingar på Fusklunda-spelare. En mysig sekvens var sedan Anton tacklat Kahnberg att vederbörande helt tappade lusten att spela och gick in i omklädningsrummet.
Och så igår när Lasu, stortacklaren, skulle sätta in en grym tackling på Robin Jonsson. Robin stod bara stilla och tog emot och för Lasu var det som att ha tacklat en betongvägg, han gick omkull och komma upp helt snurrig med ögonen pekande åt olika håll.
Fina minnen som visar hur Luleå svarade upp på Fusklundas försök att spela slagsmålshockey, En styrka att ta med oss till semifinalen mot Warulfven som vill bråka och tjafsa om allt och alla. Vore trevligt om Anton kunde leta upp fröken Wallin och sätta en monstertackling på honom. Ungefär som häromåret när Anton, då i MooDoo, med en helt juste tackling krossade ena nyckelbenet på tant Wallin, följt av enorma protester från Warulfvarne i veckor: inte för att tacklingen var fel på något sätt men eftersom "Wallin får ni inte tackla".