Luleå HF

Lindberg Råkkar: Ja, på gott och ont, Mister Winterbottom;-) 

Om du tar första åren försvarade försvarsspelet perfekt och inledningsvis på hösten även offensivt. Kom ihåg vad fint det var när arlbrant-ola samt abbotts med hög forechecking pressade motståndarna till misstag och målen ramlade in för oss. Försvarsspelet med folk som kämpande som vore det avgörande SM-match och boxplay med en bpx som nådde ut till sarg och blå hela tiden. 

Allt gick efter noter.

Synd att Arlbrant drog. Och sedan synd att Hjalmarsson drog. Och Enterfeldt och Viikho o s v. Motståndarna kom på motvapen mot vår offensiv efter första hösten och pga det och pga att viktiga kuggar köpts ifrån oss har det inte fungerat så bra som man önskat.

Så småningom blrv drt ju klart att idén med försvar i första hand kostade så mycket energi att man inte orkade med att gå till anfall utan blev enkelt stoppade. Några snabba genomskärande kontringar kom inte, alla fem spelare var djupt nere i vår zon.

Jag tycker nog att Rönken därefter, speciellt senaste året, släppt på försvaret i syfte att hitta en bättre balans som ger chans framåt. Det har givit bättre tryck framåt men inte tillräckligt bra. Som regel har man haft förtvivlat svårt att leta fram högkvalificerade chanser och många skott på mål har varit rätt bortkastade puckar. Dessutom, när chans dykt upp har man ofta saknat sniperkänslan att sätta trissorna. 

Men de fortsätter prioritera att låsa upp anfallsspelet. Så man hoppas det lossnar. Att peta ihop Klasen och Olle kanske växer ut till ett riktigt starkt vapen. Tänk hur nviktiga Omark-Harju-Snygg-Mats blev. Eller andra topplinor vi haft, typ Bartecko-Renberg-Orzagh. 

Så denna satsning på att hitta spelet framåt har gått på bekostnad av försvaret som blivit mindre stabilt, klart sämre. Men samtidigt har det fungerat ändå, vi släpper inte in fler mål.

Så det känns som en process, som man söker komma ifrån same procedure. Söker att utveckla och förbättra det som inte varit tillräckligt bra och under hela detta slit och försök lyckas man samtidigt hålla laget på en hög sverigenivå vilket är imponerande. Nu beror det förstås till stor del också på att rensningen av toppspelare från nationella ligan till NHL, AHL och KHL är värre än någonsin.

Det jag kan känna att vi saknar mest är målfarliga backar som när de får chans i första hand träffar mål och i andra hand kan placera slagskott. Kanske någon-några av de vi har förbättras och växer ut där? Och så förstås skulle vi behöva fler forwards av Linus Klasen-klass. Men det kan man bara önska sig. Ta t ex Abbott-Abbott-Linus Persson. Egentligen tycker jag det blir lite för mycket åka runt i motståndarzon utan egentlig chans på mål och för lite leverans, men kanske de snäppar upp sig det som behövs. Och så vidare.

Jag kan förstå din inställning om same procedure, visst kändes det så i fjol. Men så kom några dagar när allt klickade och vi krossade HV och Pölsan i november. Då kändes det som att det var på G, som det kunde ordna sig. Men sedan fallerade det igen. Kunde det mer konsekvent gå att etablera en nivå mellan vanliga lunken och pölsa/hv-stuket ja då skulle det bli kul. 

Jag tror inte alls att Rönken är nöjd utan kommer att fortsätta leta och hoppas han når ända fram.