Irriterande nog spelar Skellefteå mot oss exakt det spel Rönken lyfte in i Luleå när han kom. Med ganska medelmåttiga spelare som dock kämpade som djur lyckades vi mot nästan alla lag eftersom Arla-Olle eller Abbottarna tog de få chanser som gavs. Tänk bara när vi tog Djurgårn i kvarten med målsnåla uddamålssegrar i tre första kvartsmatcherna.
Då hette det att vi var tråååååkiga. Nu när Skellefteå spelar exakt det spelet, rena kopior av det vi gjorde, heter det att de är effektiva och starka.
Jag tycker inte det är tråkig hockey utan effektiv. Men eftersom det sett ut så här en jäkla massa av de matcher vi förlorat mot Skellefteå senaste året är det för j-a trist. Då menar jag inte att Schtaan är tråkiga, men tråkigt att vi inte kommer runt dem.
Rätt avgörande är förstås PP. Det är de enda gångerna vi har god chans att få till ett bra spel opch ta fram riktiga målchanser. Men liksom i fjol går det inte utan riktiga backar. Kom ihåg hur mycket Janne Niinimaa betydde det där första året. Tänk om vi haft något typ Ryan Gundersson eller varför inte Pavel Brendl eller någon av de hårdskyttande backar HV hade under storhetsperioden.
Men icke. Vi har i viss mån Frallan som skjuter och skjuter och kanske börjar sikta in sig till slut, ungefär som Petter gjorde en gång i världen. Och landslagsjanne som kan dra in ett mål emellanåt. Men stora trygga backar som Skrbek och Jonsson duger inte till och är för övrigt långsamma för att riktigt dominera i försvaret. Och de andra har inte vuxit ut som man hoppats. Trist att sådana som Fälth och Kihlström drog, de hade kunnat växa ut fint.
Något måset dock Bulan och Rönken hitta på mot Skellefteå snart. ALla andra lag kan vi normalt fixa men Skellefteå möter oss med våra egna vapen och sköter det bättre. Vi måste hitta på något. Helt enklet, för att ta till en jante i all sorg.
MOBILT
· · 
