Att vägra gratulera en vinnande motståndare och bara skylla förluster på domarna, tur eller att ens eget lag är "nedtränade" eller inte riktigt "ville vinna"? |
| 15% |
Att offentliggöra information som i efterhand visar sig vara falsk och att klubben mycket väl visste om det när lögnerna spreds? |
| 26% |
Att försöka lura till sig andra klubbars talanger genom att i lönndom kontakta pojkar ända ned i 12-13-årsåldern? |
| 37% |
Att utse en lagkapten som offentligt proklamerat att han fuskar och gång efter annan visas bryta mot regler och stängas av? |
| 22% |
Har gått igenom våra matcher mot Skellefteå på senare år. När de kom tillbaka till Elitserien gick de plus på oss som följd av att de var så j-a sugna på att slå konkurrenten i norr; typiskt för ett rookielag, inte så oväntat.
Från och med Rönken har det dock varit annan ordning, dvs senaste tre åren. Ser man i seriespelet har resultaten varit helt jämna; vi har tagit ungefär lika många pinnar var.
Sedan har vi mötts i två slutspel. I det första tog vi ledningen med 2-0 i matcher och var bara minuter för att vinna tredje matchen, men sedan vände det och Skellefteå tog fyra matcher i rad. I den semifinalserien var det riktigt jämnt hela tiden i match efter match och första fyra avgjordes i sudd. I de sista matcherna blev dock Skellefteå något starkare och det kändes som att Luleå inte orkade hela vägen. Sedan har vi förstås fjolårets finalserie som vi förlorade med 4-0 i matcher. Första matchen var Skellefteå överlägset men Luleå höll 0-0 in i sudd och Skellefteå kunde vinna först efter en helt horribel domartabbe. I de två följande matcherna var Luleå det bättre laget men Skellefteå kämpade frenetiskt i försvaret och vann knappt båda. I slutmatchen var Luleå rätt uppgivna och Skellefteå vann enkelt.
Sammanfattningsvis kan man tänka att det senaste tre åren väsentligen varit ganska jämnt mellan Luleå och Skellefteå, såväl i spelet som i resultaten, med undantag för att vi fick stryk med 4-0 i finalen.
Om man sedan ser till den hockey som spelats har man ett lite annat intryck. Där var det länge så att Skellefteås offensiv var lite mer frekvent än Luleås och i perioder av 5-10 minuter kom de igång rejält och "sköljde" över oss i vanlig Skellefteå-anda. Tilld et ska läggas att Skellefteå haft bättre snipers, spelare som om de givits chans verkligen satt puckarna. Några gånger hann de peta in tre mål under sådana korta tidsperioder och därmed var matchen vunnen, men oftast stod vi emot. När det gäller försvarsspelet har det varit något starkare i Luleå, medan Skellefteås backar och hela försvar när de pressats då och då gjort misstag. Men Skellefteå har hela tiden arbetat på att förbättra försvaret och väsentligen har de gjort så genom att kopiera Luleås försvarsspel. I senaste finalspelet vågar jag påstå att Skellefteå förvsrade sig klart bättre än Luleå just genom att deras spelare mer än våra var beredda att ge allt och dessutom slängde sig och åt puckar hur mycket som helst.
Det där brydde jag mig inte så mycket i utan tänkte att vi är rätt jämna och om Luleå kämpar hetare än Skellefteå vinner vi.
Men senaste två matcherna har alltså sett annorlunda ut. Skellefteå accepterar att inte spela anfallshockey och de sköljer i stort sett aldrig över oss. Numera är fokus helt inriktat på det försvarsspel Rönken förde in i Luleå 2010 och Skellefteå utför detta defensiva spel minst lika bra som vi gjort under vår försvarspeak. Hela den idén siktar på att inte släppa in mål och därutöver förlitar man sig på att få kontringar alternativt få bra chanser genom att utnyttja motståndarnas misstag. Och det spelet har fungerat perfekt.
I första matchen fick Möller en chans första matchminuten, satte den, och därefter frösvarade sig Skellefteå matchen igenom mot ett Luleå som dominerade stort men inte fick in puckarna.
Men den här matchen var värre. Jämnt, ovisst, men så fintar Emanuelsson bort Hjelm, tunnlar honom och spelar fri Möller som från några meter direktpangar in 1-0. Och därmed är matchen väsentligen körd. Resten av spelet innebar en Luleådominans ute på isen men inne i Skellefteås zon försvarade de bort oss fullständigt och släppte inte till någon målchans alls. Vi vinner skotten och så, men farligt var det inte.
I ett av våra få PP fick vi igång riktigt spel och ett par målchanser för Klasen som tyvärr inte satte dem. I stället fick Bellemare en flytchans och satte 0-2 men för övrigt hade inte Skellefteå något egentligen framåt.
Jag tycker att det var en rättvis seger för Skellefteå. Samtidigt irriterar det mig något enormt att ett bortalag som bara lyckas få 14 skott på mål under en hel match ändå ska vinna med 0-3. Rönken såg rätt konfunderad ut på presskonferensen, han höll med om att Skellefteå spelat utmärkt hockey men hade svårt att lyfta fram vad Luleå kan ändra på för att lyckas slå Skellefteå.
Jag hoppas han mörkar. Att han har en spelidé som han dock spar för det kommande slutspelet:-) Vad ska man annars hoppas på?