Hm, har funderat en del över vad jag såg ikväll.
Att vi på straffar förlorar en match i serielunken, t o m mot Trottoarkanten, är ingen big deal. På sätt och vis kan man dela glädjen med en fullsatt Tegera, med tanke på hur de längtat tillbaka så mycket och dessutom eftersom man vet att deras plats i hostorien till slut är över.
När det gäller vårt eget lag är jag framför allt glad över två spelare: David Rautio och Linus Klasen.
David har utvecklats så jäkla bra. En egen lulepojke som kommer fram som juniorstjärna och sedan kämpar år efter år för att bli bättre och bättre. Redan nu är han på en sådan hög nivå att han är en ohotad förstevakt för många år framöver. Gissningsvis kan det inte nå till NHL - skulle han varit två decimeter längre skulle det självklart gjort det, men så enögda är de där borta att han nog inte får den chansen. Även om man aldrig ska säga aldrig med tanke på hur han varje år lyckas tillföra en nivå till sitt spel. Men det jag är ute efter är att han kan bli kvar i många år för oss och få en sådan lång karriär som gör honom till en legend för alltid. Yes, jag ogillar ordet legendar - legend, heter det.
Linus är ju en härlig spelare med en talang för hockey som vi bara ser hos väldigt få spelare. Så skicklig som han är kunde han gott valt lag där han bara behöver stå och vila vid blå för att på kontringspuckar. Men han kommer till Luleå, tränar utav bara helvitte, och blir en kämpe defensivt och offensivt. Och när han väl arbetat sig in att fixa allt det kan han också ta plats för sin sagolika talang. Det vi nu ser är underbart. Hur länge får vi kvar honom? Ja, det är lika där - NHL kan mycket väl avstå sedan de sett längdmåttet, vilket iofs är idiotiskt, men i vissa fall är de inte annat än idioter. Däremot är KHL och kontinenten inte lika idiotiska. Jag skulle tro att man får räkna med att han får ett anbud han inte kan stå emot efter den här säsongen så det är bara att passa på att njuta nu medan vi har chansen.
Vid sidan av spelare som de nämnda måste många av de övriga ta ett kliv framåt för att vi ska lyfta i år. Det finns talang, de kan göra det, men de måste få in Luleås menatlitet laget före jaget och ge allt för att vi ska lyfta och de själva ska kunna "shine". För att visa vägen har vi två hjältar i landslagsjanne och per ledin, egna gubbar som fortsätter ge allt och ge det så perfekt att det bara är för andra att följa efter. Vill nog plocka in våra norrbottniska kandapojkar abbottarna i det också.
Men några fler måste hänga på och ta in känslan för att vi ska växa ut helt. Några fler måste följa de ovan beskrivna, några fler måste ha samma inställning som laget hade 1996, några fler måste vara beredda att gå in mot Skellefteå med viljan, känslan och inställningen till varenda man-mot-man-situation att "den här ska jag aldrig i helvete förlora, jag ger 100%". Och om jag förlorar den blir det 200% i nästa. Då kan de dra med sig de övriga och då kan det räcka hur långt som helst.
Och kunde Osten plocka in ett par förstärkningar i form av habila backar med kanon-slagskott är jag säker på att vi kunde lyckas.
Jaha, det var det, det.
Känns tryggt att Rautio är tillbaka - en riktigt fin insats av honom i kväll, liksom senast. Det är härligt att se hur han växt och han tar för sig och äger överallt numera. Motståndarna måste komma med otagbara skott för att de ska gå in i mål på honom (räknar bort skitmålet 1-0 av Pölsan i torsdags).
Dessutom var andra halvan av andra perioden grymt imponerande av Luleå som körde sönder Trottoarkanten totalt.
Med alla skadade tillbaka är vi säkert ett lag för andraplats i tabellen men jag undrar om vi kan köra vidare på det vi har eller om inte Osten måste plocka in någon förstärkning. Jag menar OK för att vi är ett av de bättre lagen i serien men målet efterfjolårets ET-vinst och final i svenska slutspelet är väl målet ett steg upp? Och då tror jag att vi behöver förstärka.